2006-10-02 

Hampa i Gudhem

En riktig brikettvinter och låga spannmålspriser fick familjen Jonsson att ta steget. Våren 2006 tiodubblade de arealen och nu vajar Sveriges största hampaodling på Gudhems Kungsgård utanför Falköping.

Hampasorten Futura
växer bäst i Gudhem.

– Vi kunde nog ha sålt hur mycket briketter som helst i vintras, konstaterar Stina Jonsson.

De 9,5 hektar hampa de sått våren 2005 räckte till cirka 55 ton briketter som pressades i den tysktillverkade brikettpressen. För att försöka täcka efterfrågan fick de komplettera med spån från träindustrin. Och trots att de paketerade hampabriketterna var betydligt dyrare, 3,30 per kilo mot 1,60 per kilo för spånbriketterna i lösvikt, så ville många hellre köpa hampabriketterna.

– Det finns faktiskt något som kan kallas en hampaeffekt. Folk tycker det är roligt att elda just hampa.

Gård med anor

Gudhems kungsgård är som namnet antyder just en gammal kungsgård med anor så långt tillbaka som till medeltiden. Familjen Jonsson har drivit gården sedan 1986. Produktionen består av 240 hektar växtodling och 100 hektar skog. Man har också ett 70-tal dikor. Under 2006 skulle gården börja försörja ytterligare en generation, och man valde därför att satsa rejält på hampan. Nu omfattar odlingen 100 hektar.

Stina Jonssson

 

– Det slutgiltiga beslutet fattades när vi insåg hur dåligt betalt vi skulle få för spannmålen.

Sommaren 2006 visade sig bli rejält torr, något som också märktes på hampan.

– För bara ett par veckor sedan var den på sina ställen knappt knähög, men sen kom regnet och då sköt den fart, säger Stina Jonsson och ser ut över de kuperade odlingarna.

Vatten styr tillväxt

Höjden på hampan varierar kraftigt. På sina ställen är den meterhög och färgen ljust grön. Bara ett stenkast bort på samma fält når den närmare tre meters höjd och de flikiga bladen är friskt mörkgröna.

– Tidigare år har den sett relativt homogen ut, men i år syns det tydligt hur mycket hampan kan fluktuera beroende på vatten- och näringstillgång. Det ska bli otroligt intressant att se vilken avkastning vi får i år, men det tycks definitivt som om avkastningen måste revideras när man kommer upp i storskalig odling, säger Stina Jonsson.

Den hackade hampan lagras under tak.

Den hampa som såtts 2005 kunde skördas först i början av maj. Helst hade man skördat betydligt tidigare, men snön låg envist kvar mellan hampastammarna. Direkt i samband med skörden transporterades hampan till ladan och lagrades. Den fluffiga, hackade hampan packades in mellan travade fyrkantsbalar med hjälp av en lastmaskin.

250 kilo hampa i timmen

Briketteringsmaskinen står i en byggnad tvärs över gårdsplanen. Tillräckligt nära för att det inte ska ta mer än tio minuter för en Multione kompaktlastare att fylla upp en något modifierad fodervagn. Vagnen rymmer 10 kubikmeter hackad hampa. En matarmatta i botten för hampan via tre valsar och en elevator till den toppmatade brikettpressen.

Hampabriketter

Pressen klarar 250-300 kilo hampa i timmen men Stina Jonsson hoppas kunna öka 
effektiviteten. För det krävs ytterligare lite uppfinningsrikedom. De sträva hampafibrerna måste skiljas från skävorna.

– En kompis till oss tror att det kan gå och lösa med en modifierad skördetröska. Kan vi få bort fibrerna, skulle värmevärdet på briketterna dessutom bli högre. Och fibrerna har ett värde i sig som kan tas tillvara.

Förädlingen kan ge vinst

Uppfinningsrikedomen behövs för när det gäller hampa finns lite befintlig teknik att luta sig mot.

– Men att för den skull påstå att det inte fungerare att odla och förädla hampa är fel. Det gäller bara att ha lite fantasi, säger Stina Jonsson.

Men hon betonar att hampa kanske inte är en gröda som passar för alla.

– Det här är vår lösning och den passar de förutsättningar vi har. Vi har nära till den potentiella marknaden – de som eldar med ved. Vi har i stort sett inga transportkostnader. Och att ha hampa i växtföljden ger ett förfruktsvärde som är värdefullt för oss.

Att bara bunta ihop hampan och sälja den till ett värmeverk ser hon som en lösning i sista hand. Det är förädlingen som i dagsläget kan ge odlaren en vinst. Men det behöver inte stanna vid brikettering. Stina Jonsson nickar mot den höga, mörkblå silo som finns på gården.

– Vi har skördat en mindre mängd grön hampa i sommar som ska ingå i ett biogasförsök. Kanske bubblar det i vår egen silo om något år.

Se även

Hampaodling på Gudhems Kungsgård
Korta fakta

Brikettering på Gudhems Kungsgård 
Korta fakta

Gudhems Kungsgård webbplats

 

Bookmark and Share
Senast uppdaterad: 2013-08-12
Skriv ut
6559732