2006-10-10

Havre värmer Morgongåva

Ett 40-tal fastigheter i Västmanländska Morgongåva värms sedan vintern 2005 med havre. Jordbrukarna står på kö för att leverera bränslet och det kommunala energibolaget Sala-Heby energi närmar sig miljömålen.

Edvin Johansson och Benny Eriksson.

 

– När vi hade förhandlat klart med energibolaget om havrepriset bjöd vi in de lokala bönderna till informationsträffar, många som kom skrev upp sig och nu står folk på kö för att få komma med, säger Edvin Johansson, lantbrukare i Sanda sydöst om Morgongåva och ordförande i den ett år gamla ekonomiska föreningen Västerlövsta-Vittinge Energi.

Lokalproducerat bränsle

Det var nämligen för ganska exakt ett år sedan, sen höst 2005, som diskussionerna om ett lokalt energisamarbete mellan Sala-Heby Energi (SHEAB) och de lokala LRF:föreningarna gav konkret resultat. SHEAB sökte en förnyelsebar energikälla till det nya närvärmenätet i Morgongåva, bönderna ville ha säker avsättning för sina skördar.

– Vi ville ha ett lokalt producerat bränsle vilket i förlängningen också kan skapa arbetstillfällen och förhindra att åkrar läggs i träda. Havre visade sig dessutom vara prismässigt attraktivt i förhållande till pellets, säger Benny Eriksson, värmechef på energibolaget.

Lösningen blev femåriga kontrakt om havreleveranser till fyra mindre värmepannor i Sala och Heby kommuner: Sätrabrunn, Salbohed, och så de två pannorna i Morgongåva dit Västerlövsta-Vittinge Energi ska leverera ungefär 2 000 ton havre kommande vintersäsong.

Bundna av kontrakt

27 bönder är med i föreningen, 25 av dem levererar havre. Innan säsongen tecknar de enskilda lantbrukarna kontrakt på hur mycket havre de ska leverera. Mängderna varierar från 20-250 ton per leverantör.

– Kontrakten är bindande. Den som inte kan leverera det som utlovats får köpa in havre från andra. Förra vintern fick ett par av bönderna göra det, förklarar Edvin Johansson.

SHEAB betalar 95 öre per kilo för havren. Lantbrukarna får cirka 90 öre per kilo fritt Morgongåva sedan föreningens omkostnader dragits av. Till det kommer energigrödestödet som ger ytterligare cirka 10 öre per kilo.

I Morgongåva företagspark står de båda havreeldade pannorna som under ett kallt vinterdygn förbrukar 12 ton havre. Havren torkas och lagras ute på gårdarna, att uppfylla energibolagets krav på en vattenhalt på 14 procent är därför inget problem. Några andra krav på havren ställer inte energibolaget.

– Än finns inget speciellt energispannmål framtaget. Men självklart sår du inte grynhavre, där utsädet är dyrare och avkastningen sämre. Du sår foderhavre, säger Edvin Johansson.

Underdimensionerad mottagning

Lagringsutrymmet på panncentralen i Morgongåva rymmer 70 ton vilket vintertid knappt räcker till en veckas drift. Edvin Johannson är den som hittills samordnat leveranserna till pannorna. Han har också ansvarat för konstruktionen av havremottagningen som består av en mottagningsficka, skruvar, elevatorer och en våg.

– Vilken bonde som helst har sådana här grejer hemma på gården. Men hade vi vetat hur stora mängder havre vi skulle leverera hade vi nog ställt högre krav på SHEAB vad gäller utformningen av mottagningsfickan. Gropen borde till exempel vara djupare.

Ett matarsystem med skruvar transporterar havren vidare från lagringsutrymmet till pannorna. Den mindre har när den eldas med havre en effekt på 930 kW, den större 2,4 MW. I lokalen finns också en oljeeldad panna som i dagsläget går på fossil eldningsolja, men som före årsskiftet istället ska drivas med vegetabilisk olja.

Sintringsproblem
Den större pannan har en effekt på 2,4 MW.

 

– Vi har som mål att 98 procent av de bränslen vi använder ska vara förnyelsebara. Vi har tagit över många mindre oljeeldade anläggningar från till exempel skolor och äldreboenden så just nu ligger vi kanske på 96 procent, men samtliga ska konverteras och då hoppas vi nå målet, säger Benny Eriksson.

Den stora pannan har varit i drift sedan i vintras och man har haft vissa svårigheter med sintring och utsläpp av stoft. Under sommaren har flera åtgärder, bland annat kring luftfördelning och sotningsutrustning, genomförts. Under hösten ska tester genomföras för att se om modifikationerna gett önskat resultat.

Askan till åkern

Askan från pannorna samlas via ett skruvsystem i en container utanför panncentralen, och hamnar slutligen ute hos lantbrukarna som sprider den över åkrarna. 100 ton levererad havre innebär att bonden får en container aska. Den som levererar 20 ton havre per år får alltså vänta fem år på första askleveransen. Transporterna bekostas av föreningen, spridningen får lantbrukarna själva stå för.

Tack vare det lokala samarbetet mellan lantbrukare och energibolag odlas fortfarande havre i närområdet.

– Hade det inte varit för detta så hade havreodlingen upphört, nu har den istället ökat. Det finns gårdar där man nu enbart odlar havre, säger Edvin Johansson, som konstaterar att alla tycks ha vunnit på affären.

– Hittills är alla parter nöjda, både kunderna, energibolaget och bönderna. För vår del har allt fungerat förträffligt.

Se även

Havrepannorna i Morgongåva

 

Bookmark and Share
Senast uppdaterad: 2013-08-12
Skriv ut
6684921