2006-12-04

Biolivia ger både värme och el

I tre år har rötkammaren på Hagaviks gård i Skåne genererat biogas. Sedan slutet av november 2006 producerar anläggningen inte bara värme utan också el. Krister Andersson är först i Sverige med att installera en biogasdriven gasturbin på gårdsnivå.

Beslutet att satsa på en gasturbin fattade Krister Andersson först sedan han lärt känna sin rötkammare, en 500 kubikmeter stor, plåtklädd cistern som hans barn döpt till Biolivia.

– Först testade jag rötning av hästgödsel, betblast och vallgröda och producerade som bäst 400 kubikmeter biogas per dygn. Eftersom anläggningen huvudsakligen designats för flytande biogasråvaror innebar det att jag varje dag var tvungen att blanda till nya satser för rötning, säger Krister Andersson.

Från vall till avfall

Blandningskammaren

 

Det fiberrika materialet måste mixas med rötkammarinnehåll för att få en tillräckligt lös konsistens. Trots det var substratet fortfarande relativt trögflytande och ställde höga krav på såväl omrörare som pumpar. En biogasproduktion på 400 kubikmeter innebar dessutom att rötkammarens hela kapacitet inte togs tillvara.

För att minska arbetsinsatsen och öka gasproduktionen matas rötkammaren nu istället med hönsgödsel och avfall från livsmedelsindustrin. Tack vare råvarubytet har gasproduktionen mer än fördubblats, drygt 1 000 kubikmeter gas per dygn lämnar rötkammaren.

Krister Anderssons intresse för biogas väcktes redan under 1990-talet när han inspirerades av en pilotanläggning för rötning av vallgröda som uppförts av JTI - Institutet för jordbruks- och miljöteknik i Uppsala. Som ekologisk växtodlare såg han fördelarna med att ta vara på gröngödlingsvall och sockerbetsblast från de egna åkrarna. Att röta materialet skulle inte bara ge energi utan också generera ett värdefullt gödselmedel i form av rötrest. Rötresterna på Hagavik lagras nu i en 500 kubikmeter stor gummisäck innan de sprids på gårdens 140 hektar. Spridningen görs med en vanlig släpvagnsspridare.

El framför fordonsgas

Det krävdes fem års funderande, tillståndssökande och bankkontakter innan den tysktillverkade biogasanläggningen kunde uppföras. Vägen från idé till handling när det gällde elproduktionen var inte lika lång.

– Jag började undersöka alternativen och var nära att välja alternativet att uppgradera biogasen till fordonsbränsle, men ersättningsnivån var för låg för att det skulle gå att få ekonomi i investeringen på 6 miljoner kronor. Då valde jag istället att gå vidare med spåret att producera el, säger Krister Andersson.

Gasturbinen

 

Nyfikenheten på ny teknik och erbjudande om en bra helhetslösning fick honom att välja en gasturbin istället för den vanligare gasmotorn.

– Turbinen från Turbec har ett biogasbehov på cirka 1 200 kubikmeter/dygn och en eleffekt på ungefär 100 kW vilket passar väldigt bra för mina behov.

Gasturbintekniken bygger på att gasen under högt tryck förbränns i en gaskammare. Rökgaserna expanderar i turbinen och omvandlas till mekanisk energi som driver generatorn. Turbinen producerar även värme som används för att värma rötkammaren samt två av gårdens bostadshus. Krister Andersson för också diskussioner med kommunen om att ansluta ytterligare ett antal fastigheter.

– Som det är nu kyler vi bort stora delar av värmen. Vi producerar 120-130 kW värme men kan bara ta tillvara 50.

Elcertifkat och nätnytta

Elen levereras ut på nätet. För närvarande ger det ett tillskott i kassan på 60-65 öre per levererad kWh. Den summan består av tre poster: 40 öre för den levererade elen, 15-18 öre i elcertifikat och 3 öre för den så kallade nätnyttan.

– För någon månad sedan var det betydligt bättre att producera el. Då var ersättningen uppe i 80 öre/kWh. Jag önskar att vi hade Tysklands ersättningsnivåer för biogasproducerad el. I så fall skulle jag genast bygga en andra rötkammare och öka produktionen, säger Krister Andersson.

Hittills har cirka 4 miljoner kronor investerats i anläggningen. Av den kostnaden står gasturbinen för 1,5 miljoner kronor, varav 300 000 kunde täckas med investeringsstöd.

– Enligt de beräkningar som gjorts kommer det hela att betala av sig på tio års sikt. Om resultatet blir bättre än så avgörs av hur energipriserna utvecklas framöver, säger Krister Andersson som fortfarande har gott om visioner på bioenergiområdet.

– Tänk om man kunde kombinera spannmålsodling med etanolframställning och biogasproduktion. Men istället för att röta dranken från etanolen skulle den användas som grisfoder. Ett svinstall mitt i kedjan, det vore verkligen intressant. Biogasen ger värme och el till driften och dessutom får man rötrester som kan ge ytterligare inkomster utöver svinen och etanolen.

Se även

Fakta  om biogasanläggningen på Hagavik

Utvärdering av Hagaviksanläggningen
Rapport från JTI – institutet för jordbruks- och miljöteknik, 2005 (pdf: 420 kb).

Rekordproduktion av gas och el
Utvärdering av Hagavik sept -08

 

 

Bookmark and Share
Senast uppdaterad: 2013-08-12
Skriv ut
6684922