Torrötning av fjäderfägödsel kan ge fördelar vid biogassamverkan


Gödsel från fjäderfä innehåller mer energi per kilo än många andra biogassubstrat. Den höga TS-halten gör gödseln lättare att transportera och ger ökade möjligheter att bygga stora, gemensamma anläggningar. Det är en av slutsatserna i en rapport från Fjäderfäcentrum.

En stor del av den svenska fjäderfänäringen har i dag rationaliserats. Produktionen sker i stora besättningar som därmed också skapar stora gödselmängder. Torrötning av gödseln för framställning av biogas är ett sätt att ta tillvara gödselns energiinnehåll.

Torrötning passar, som namnet antyder, för torrare material som växtprodukter, hästgödsel, djupströgödsel och fjäderfägödsel. Tekniken används vid flera anläggningar i Tyskland, men i Sverige har den ännu inte slagit igenom. Här är kunskaperna om våtrötning, där man rötar flytande material, betydligt större.

Torrötning kan ge bättre ekonomi

Enligt Fjäderfäcentrums rapport finns fördelar med torrötning jämfört med våtrötning. Att rötsubstratet är torrt innebär att det är lättare att transportera, vilket ger ökade möjligheter att bygga större biogasanläggningar som kan ta emot substrat från flera leverantörer.

Det här innebär i sin tur ekonomiska fördelar eftersom de få uppgifter som finns tyder på att lönsamheten blir större i en stor anläggning. Så sjunker till exempel kapitalkostnaden per producerad enhet kraftigt med ökad anläggningsstorlek. Men det är inte bara anläggningens storlek som påverkar ekonomin. För att få lönsamhet måste rötresten nyttjas på ett rationellt sätt och samverkan fungerar effektivt. Dessutom krävs en säker avsättning för biogasen till ett vettigt pris.

Risk för lägre biogasutbyte

Förutom enklare transporter kan torrötning, enligt rapporten, också ha en annan fördel. Torrötningstekniken är enklare att anpassa för satsvis drift vilket innebär att det blir möjligt att styra produktionen av biogas till perioder när behovet av gas är störst, till exempel när man behöver värma stallar för produktion av slaktkycklingar.

De tester som genomförts i projektet pekar också på möjliga nackdelar med torrötning av fjäderfägödsel. Gödseln innehåller stora mängder kväve, som när den bryts ner till ammoniak kan hämma biogasprocessen och ge lägre biogasutbyte. Torrötningsanläggningar är i dag också något dyrare att bygga än anläggningar för rötning av pumpbart material.

Fjäderfäcentrum i Skaraborg har genomfört två projekt om produktion av biogas från fjäderfägödsel. Det ena, en förstudie om möjligheterna att utvinna energi ur fjäderfägödsel, har finansierats av Jordbruksverket och Energimyndigheten. Projekt nummer två, en studie om möjligheter till samverkan kring biogas för fjäderfäanläggningar har finansierats enbart av Jordbruksverket. Båda projekten redodvisas i samma rapport. Rapporten kan laddas ner från Fjäderfäcentrums hemsida.

 

Bookmark and Share
Senast uppdaterad: 2007-05-09
Skriv ut
8158617