2007-10-04

Prisad rörflensodlare
tror på framtiden

Göran Winkler

 

Han började i liten skala för fem år sedan, med en rörflensodling på fem hektar. När han vann Energimyndighetens idétävling om bästa energiinnovation våren 2007 satsade han prispengarna på att utöka arealen till 60 hektar. Nu har Eskilstuna energi & miljö köpt rörflensbriketterna som kommer att produceras från odlingen. Göran Winkler på Låttra Gård utanför Vingåker tror att rörflensodling har en framtid.

Eftersom han har fått besked från Eskilstuna energi att de kan stoppa in rörflen från totalt 2 000 hektar i sin verksamhet, tror han också att det kan finnas andra lantbrukare i regionen som skulle vinna på att börja odla rörflen.

Eskilstuna Energi & Miljö tänker sig elda rörflen i lokala panncentraler i kommunen där det inte lönar sig att satsa på rökgaskondensering som kan ta tillvara värmeenergin från rökgaserna. Rörflen ska då ersätta torrflis och träpellets. Kanske kommer man att blanda rörflen och trä.

Gamla rörflensodlingen
på Låttra Gård.

– De signaler jag får från värmekraftverken i Mälardalen är: odla så mycket biobränsle som ni kan, för det som kommer från skogen kommer inte att räcka till! säger Göran Winkler.

Men varför just rörflen, ett energigräs som odlas i liten skala främst i Norrland?

– Vi har ju inga feta spannmålsjordar här, utan ler- och sandjordar lämpade för vallodling. På de jordarna passar rörflen och salix, och jag tycker det blir trevligare utsikt med rörflen. Det är också svårare att ställa om från salix än från rörflen till annan odling om man skulle vilja det, p g a salixrötterna, säger Göran Winkler.

Nyfiken på rörflen

Hans behov av att hålla framtiden öppen, gör också att han har valt att gödsla rörflensodlingen med handelsgödsel eller stallgödsel och inte med avloppsslam, som skulle bli billigare. Men han har varit nyfiken på rörflen länge. Ända sedan 1994.

– Vi tittade på rörflen redan då, men eftersom priset på kutterspån var så lågt, satsade vi på det.

I dag producerar Göran Winkler 2 300 ton träbriketter per år. Vid sidan av det föder han upp kronhjortar och odlar en del vall och driver skogsproduktion på 170 ha. Mjölkkorna sålde han 1988. Men priset på kutterspån är nu tre gånger så högt som 1994, och saken har kommit i ett annat läge.

För några år sedan började han odla rörflen i liten skala, sedan han kommit i kontakt med forskare på Bränsletekniskt Centrum (BTC), en forsknings- och undervisningsanläggning vid Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå, där man studerar allt från odling till förbränning av biobränslen. Under åren har han diskuterat och bytt åsikter och insikter med Umeåforskarna.

Pris för innovation

Det var försöksodlingen som i våras ledde till första priset i Energimyndighetens tävling om bästa energiinnovation: 100 000 kr.

Göran Winkler utökade rörflensarealen våren 2007
från 5 till 60 hektar.
– Vi fick priset för att vi har omsatt kunskaperna från rörflensforskningen i Umeå. Det innovativa var att vi föreslog ett sätt att skapa en lokal kedja från odlare av rörflen till brikettförädlare fram till slutanvändare, säger Göran Winkler.

Han bedömer att rörflenet ur forskningssynpunkt är ett biobränsle klart att använda kommersiellt, även om han som egen företagare har en del arbete och kostnader framför sig innan affärerna riktigt rullar igång. Men nu har han i alla fall i samarbete med Eskilstuna energi provbriketterat och proveldat rörflensskörden, och när han nästa vår ställer om en av sina tre briketteringsmaskiner från trä till rörflen, blir han den ende lantbrukare i Sverige som så vitt han känner till briketterar rörflen.

Så småningom hoppas han kunna fasa ut träbriketterna helt till förmån för rörflen, men hans briketteringsmaskiner kan ta hand om rörflen från 500 hektar, och själv har han odlingsmark till maximalt 100 hektar. Detta gör att han skulle kunna ta emot råvaror från flera rörflensodlare i trakten av Vingåker-Katrineholm.

Före sin tid

I början av 1990-talet när jordbruken skulle ställas om, började bönder odla rörflen för energiändamål främst i norra Sverige. Även i Sörmland fanns de som prövade rörflen.

– Men de var före sin tid. Det fanns inga köpare eller nånstans att elda, och bönderna fick plöja ner sin rörflensodling, säger Göran Winkler.

År 2003 var det dock dags. På Låttra Gård såddes fem hektar av sorten Palaton. Första skörden togs hem våren 2005, den tredje och senaste nu i våras, och i början av oktober 2007 vajar den ”gamla” odlingen nästan manshög. De nyanlagda 55 hektaren såddes med nya sorten Bamse i våras, och där når gröna, feta rörflensblad knappt till knäna på Göran Winkler.

– Det är det etablerade rotsystemet i den äldre odlingen som gör att stråna blir så grova och långa på en säsong, förklarar han.

En rörflensodling kan ge skörd i 10-12 år. Det vanligaste har hittills varit tidig vårskörd, eftersom gräset då har låg fukthalt och ger lägre askhalt vid förbränning p g a låg andel blad. Men nu har man på BTC i Umeå testat att slå av gräset på hösten, och låta det ligga ute i strängar över vintern, för att sedan pressa det till balar på våren.

Höstskörd har fördelar

– En fördel med avslagning på senhösten är att man då inte behöver riskera att förstöra de färska skott som kommer på våren. Då dessa blir skadade ökar bladbildningen till nästa skörd och därigenom även askhalten. En annan fördel är att det är lättare att slå på hösten när stråna står upp. En tredje fördel är att det hinner torka upp mellan strängarna när man ska gå med pressen på våren. Och ytterligare en fördel med avslagning på hösten är att våren ger så kort tid att skörda innan arealerna ska gödslas.

Det malda rörflenet kommer till brikettmaskinhallen via ett rör.
Göran Winkler tycker att det vore bra att kunna koncentrera sig på pressning på våren, då kan han arbeta i lugn och ro, för pressarna konkurrerar ju inte med annat. Och när han sedan har pressat i fyrkant- eller rundbalar, tänker han minimera lagringskostnaderna genom att lägga balarna i lager på gärdets kant, överdragna med en täckplast.

Därifrån kan han hämta balar efterhand, eftersom det bara är några kilometer från gärdet till spånhallen där rivaren och kvarnen finns. Rivaren är köpt begagnad och väntar i oktober 2007 fortfarande på montering, men ska sedan ge en 20 meters line som kan laddas med balar och sköta sig själv i cirka 10 timmar.

När de rivna balarna har passerat industrikvarnen, blåses det malda rörflenet över från spånhallen till den närliggande brikettmaskinhallen via ett rör. Rörflenet leds sedan ner till de tre briketteringmaskinerna, som bokstavligt talar gör briketter på löpande band. De färdiga briketterna lagras i en före detta plansilo som rymmer 1 000 ton briketter, varifrån de lastas och körs direkt till kund.

Övervakning via internet

Rivaren är långsamgående för att förhindra gnistbildning och brandtillbud. Både spån- och briketthallen håller på att förses med ett övervakningssystem som ska larma om rökutveckling uppstår.

I brikettmaskinhallen har Göran Winkler ordnat så att briketteringsmaskinenerna kan fjärrövervakas. Via internet kan han läsa av maskinernas temperatur och ampèreläge för att se hur hårt de går. Om värdena är avvikande, kan han stoppa maskinerna via ett datorkommando. Och om maskinerna skulle stanna mitt i produktionen, får han ett sms-larm till sin mobiltelefon.

– Det här blir en pilotanläggning. Här ska vi försöka utveckla en processtyrning via internet som vi kan utnyttja för att fjärrstyra andra anläggningar, om det skulle bli fler i trakten.



Förbränning av rörflen

Rörflen har 15-20 gånger högre askhalt än träpellets, och 2-3 gånger högre askhalt än skogsbränsle. Det gör att rörflen lämpar sig för större förbränningsanläggningar med automatisk askhantering.

För att ge en fullständig förbränning av rörflensbriketter och –pellets, måste uppehållstiden för bränslet i pannan vara tillräckligt lång.

Rörflenens initiala asksmält-punkt är 1 200-1 400° C, ungefär densamma som för träpellets, och betydligt högre än för skogsbränsle. Ju högre asksmältpunkt, desto mindre sintringsproblem i pannan.

Se även

Odling och skörd av rörflen
Fakta från Låttra Gård

Maskinparken på Låttra Gård

Rörflensbriketter från Låttra Gård

www.lattrabriketten.com

Forskningsrapporter

Rörflen som energigröda
BTK-rapport från SLU, 2006:11

Pelletering av rörflen 
BTK-rapport från SLU, 2006:12

 

Bookmark and Share
Senast uppdaterad: 2013-08-12
Skriv ut
6625767