2008-06-09

Torrötning sluter
kretsloppet i Järna

På Yttereneby gård utanför sörmländska Järna finns Sveriges idag enda fungerande gårdsanläggning där torrt material rötas till biogas. En våghalsig satsning som nu ger utdelning på allvar.

– Hade någon frågat för ett halvår sedan om vi skulle ha gjort någonting annorlunda hade jag sagt att vi skulle ha valt en helt annan typ av anläggning. Men nu fungerar anläggningen bra, och vi är nöjda, säger Lars Evers, som ansvarar för driften av anläggningen.

Den karakteristiska reaktorn i Ytterjärna tillverkades ursprungligen som skorsten.

 

 
Sedan uppstarten 2003 har han fått mer än en fråga om när de ska resa upp silon. Anläggningens karakteristiska lutande reaktor påminner nämligen mycket om en silo som hamnat på trekvart. I den lutande reaktorn sker en första rötning av materialet som till absolut största delen består av stallgödsel från gårdens cirka 55 kor. Därefter separeras den fasta rötresten från den flytande delen, och den flytande fraktionen rötas vidare i reaktortub nummer två.

Anläggningen är unik i Sverige, men en liknande anläggning fanns tidigare i drift i Kristianstad. Det var efter ett besök där som man på Stiftelsen Biodynamiska Forskningsinstitutet (SBFI) beslutade sig för att bygga en tvåstegs biogasanläggning.

Fastgödsel styrde val av process

– Så här i efterhand kan vi väl säga att det var lite våghalsigt. Vi hade utarbetat en ansökan om investeringsstöd baserat på den anläggning som finns i Nynäs utanför Trosa, men det är en anläggning för rötning av flytgödsel och vi ville behålla fastgödselhanteringen, säger Artur Granstedt, docent vid Sveriges lantbruksuniversitet och forskningsledare vid SBFI.

Yttereneby och SBFI bedriver växtodling enligt biodynamiska principer. Här ingår bland annat teorier om att komposterad gödsel har bättre kvalitet och ger bättre kväveeffektivitet än icke komposterad gödsel. Den tros också ge bättre kvalitet på grödorna, något som också testats i odlingsförsök under flera år. Ännu har man dock inte sett några större skillnader i skördeutfall.

– Genom att vi har en tvåstegsanläggning får vi ut rötad stallgödsel med hög torrsubstanshalt (25-28 procent) som är lämplig att efterkompostera, säger Artur Granstedt.

Biogas ger självförsörjande gårdar

Den fasta rötresten formar en väl sammanhållen hög på gårdens gödselplatta. Den flytande rötresten som blir kvar efter steg två lagras i en övertäckt brunn. Vid spridning på åkern blandas de flytande rötresterna med urin som har en lägre kvävehalt. De fasta gödselresterna efterkomposteras och gödselvärdet utvärderas i fältförsök.

Lars Evers och Artur Granstedt
 

En viktig del av verksamheten vid SBFI går ut på att lyfta fram alternativa sätt att bedriva livsmedelsförsörjning, med metoder som enligt Artur Granstedt ger hållbarare växtnäringsflöden och bättre energibalans än konventionellt jordbruk.

 

– Vissa delar av det som kräver stora mängder energi och orsakar stort läckage av växtnäring och stora utsläpp av växthusgaser, som handelsgödsel och bekämpningsmedel, använder vi inte. Men fortfarande är vi beroende av drivmedel för att köra våra maskiner, eftersom det i praktiken inte är möjligt att gå tillbaka till ett jordbruk baserat på hästar. Biogas gör det möjligt att få bort också den biten och skapa självförsörjande gårdar och ett hållbart kretslopp, förklarar Artur Granstedt.

Planer på uppgradering

I framtidsplanerna ingår därför att utveckla anläggningen genom att investera i en uppgraderingsanläggning som renar biogasen så att den kan användas som drivmedel.

Den gas som inte nyttjas bränns upp.

 

 
I dagsläget går stora delar av biogasen upp i rök i Yttereneby. Tidigare levererade anläggningen biogas till en gaspanna placerad i gårdens huvudbyggnad, men eftersom anläggningen drabbats av många driftproblem valde man på gården att istället installera en värmepump. Den biogas som inte krävs för att värma processen måste nu brännas bort. Det senaste halvåret har dock anläggningen gett betydligt större mängder gas än tidigare och man hoppas kunna ta tillvara gasen fullt ut igen.

– Nu får vi brutto ut runt 120 kubikmeter biogas per dygn, netto innebär det cirka 100. Tidigare fick vi ut runt 70 kubikmeter, säger Lars Evers.

Extra isolering fick fart på processen

Separata gasmätare registrerar hur mycket gas som produceras i den första, repspektive den andra reaktorn.
 

Förändringen kom sedan man, med investeringsstöd från Energimyndigheten, isolerat den stora rötkammaren ytterligare. Det stora problemet tidigare var att hålla temperaturen på jämn nivå för att den mesofila processen skulle fungera optimalt.

Tvåstegsprincipen i Ytterjärna innebär att biogas samlas upp från båda reaktorerna. I dagsläget tickar gasmätaren kopplad till den första rötkammaren säkert tio gånger snabbare än den för reaktortub nummer två. Gasen från båda kamrarna samlas sedan upp i en expanderbar säck placerad i en närliggande container.

Gaslagret består av en expanderbar säck placerad i en container.
 
Huvudingrediensen i rötningsprocessen är fastgödsel som är uppblandad med halm. Halmen hinner dock i princip inte brytas ner under den 22-25 dagar långa processen. På senare tid har man också tagit emot en del livsmedelsavfall från närliggande restauranger, som hygieniseras med ånga från anläggningen innan det matas in i reaktorn. Det energirika avfallet ger rötningen extra skjuts. Man har också gjort försök med att mata in ensilage i reaktorn.

"Allt har strulat"

– Men det gick inte alls. Ensilaget packades hårt som betong och vi blev tvungna att konstruera en borr av armeringsjärn för att få ut materialet, säger Lars Evers som i nuläget arbetar ungefär en fjärdedel av sin tid med att sköta anläggningen.


Anläggningen kräver en hel del styrning och kontrollrummet är välfyllt.
 
Men under uppstartsperioden spenderade han betydligt mer tid för att få anläggningen att fungera, något som krävt uppfinningsrikedom och envishet.

– I princip har allting på anläggningen strulat någon gång, konstaterar Lars Evers och tillägger att han inte skulle rekommendera en jordbrukare att bygga en likadan anläggning som den i Ytterjärna för en så pass liten besättning med hänsyn till investeringskostnaderna.

– Den innehåller många känsliga delar och det är många parametrar som ska stämma, men som forskningsprojekt har den lärt oss mycket.

Miljön viktigare än ekonomin

Totalt har bygget av anläggningen inneburit en investering på nästan 2,8 miljoner kronor, inräknat de knappa 300 000 kronor man senast fick från Energimyndigheten för att förbättra anläggningens värmeisolering. Men exakt hur mycket anläggningen kostat i underhåll och har man inte vågat räkna ut. Ekonomisk lönsamhet har heller inte prioriterats eftersom anläggningen i första hand drivs som ett forskningsprojekt.

– Det här är både en energilösning och en kretsloppslösning. Vi kan föra tillbaka näringen till åkern, men samtidigt ta tillvara energin i den. En biogasanläggning borde egentligen finnas på alla gårdar, då skulle vi vara på god väg mot ett hållbart jordbruk, säger Artur Granstedt.

 

Se även

Biogasprocessen i Yttereneby
– steg för steg

Stiftelsen Biodynamiska Forskningsinstitutet  

Forskning

Torrötning 
Rapport från JTI – institutet för jordbruks- och miljöteknik

Bookmark and Share
Senast uppdaterad: 2013-08-12
Skriv ut
6496707