2008-06-11
 

Ekenäs valde flis
- för ekonomins skull

Förutsättningarna var givna på Ekenäs gård: energikostnaderna måste kapas och oljepannorna skulle bort. Valet föll på ett centralt värmesystem och en flispanna.

– Jag tittade på de olika alternativen, och för oss var fliseldning det bästa såväl ekonomiskt som praktiskt, säger Örjan Bergman som är driftledare på Ekenäs gård utanför Flen.

Ekenäs gård

 

 
Att ställa om från olja och direktverkande el var inte bara bättre rent ekonomiskt. Det gick också i linje med inriktningen av den stiftelse som äger Ekenäs gård: Stiftelsen Oscar och Lili Lamms minne. Gården, på 100 hektar åker och 150 hektar skog, ställdes om till ekologisk produktion i början av 1990-talet. På gården finns också 70 mjölkkor i kall lösdrift.

Djurproduktionen innebar att ett möjligt bränslealternativ – halm – kunde uteslutas direkt. Halm är redan idag en bristvara på gården.

Skogen fällde avgörandet
– Eftersom vi har egen skog var eldning med helved en möjlighet, men det kräver stora arbetsinsatser och jag ville gärna ha ett bränsle som tillät automatiserad eldning. Jag tittade på pellets och briketter, men det kändes onödigt att välja en produkt som förädlats när vi själva har tillgång till råvara. Att installera berg- eller luftvärmepump kändes som att bara ta ett halvt steg. Då är man ju ändå till viss del beroende av el och elpriserna, konstaterar Örjan Bergman.

På gården finns en 1000 kvadratmeter stor herrgård, där man bedriver hotell och konferensverksamhet, ett annex på 400 kvadratmeter, flera boningshus, ladugård och verkstad. Annexet, som värmdes med direktverkande el, slukade 40 000 kWh om året. För att hålla herrgården varm krävdes 14 kubikmeter olja varje år.

– Det nya systemet innebar en investering på cirka 2,7 miljoner kronor inklusive flislager, panna, ackumulatortank och kulvertsystem. Jag räknade med att vi skulle tjäna 100 000 kronor om året på att byta bort oljan, men med dagens oljepris ser siffrorna säkert ännu bättre ut, säger Örjan Bergman.
 
Flisen ska torka spannmålen

I den nya spannmålstorken värms luften med biobränsle.
Till höstens skörd ska även spannmålen, cirka 600 ton, torkas med biobränslen, vilket kommer att spara ytterligare 4-6 kubikmeter olja. Den nya torken är en satstork levererad av Akron. Luften passerar ett vattenbatteri kopplat till pannan.


– En satstork fungerar bra med biobränslen. Den kan hantera att temperaturen varierar, det enda som händer är att torkningen kan ta lite längre tid, säger Örjan Bergman.

På Ekenäs ville man ha ett så automatiserat system som möjligt, och valet föll därför på HDG:s panna Bavaria på 200 kW.

– Pannan arbetar direkt mot ackumulatortanken och tänder sig själv. På så vis slipper vi fiselda, antingen går pannan för fullt eller så står den still.

Ackumulatortank för jämnare drift

Den 16 kubikmeter stora ackumulatortanken underlättar Örjan Bergmans arbete.
 

Upptändningen av panna styrs via givare i ackumulatortanken. När vattnet i nedre delen av tanken blivit för kallt tänds pannan, när allt vatten nått samma temperatur släcks pannan.

Inmatningen av flis från det närliggande lagret sker automatiskt med fjäderstål som förflyttar bränslet till den transportskruv som tar ut materialet från lagret. En cellsluss mellan lagret och pannan hindrar baktändning. Inmatningen är i princip det enda ställe där Örjan Bergman upplevt att systemet ibland kan krångla. Främst om det finns stickor i flisen.

– Tack vare att vi har så pass stor ackumulatortank, 16 kubikmeter, behöver vi inte rycka ut omedelbart om pannan stannar. Går larmet under natten kan vi, åtminstone sommartid, vänta tills morgonen. Ackumulatortanken gör också att vi klarar toppar i förbrukningen utan problem.

Flisen utsätts för väder och vind

Inmatningen från flislagret, som rymmer fyra dagars förbrukning, sker helt automatiskt.  
 
Flislagret rymmer runt 20 kubikmeter, vilket vintertid motsvarar ungefär fyra dagars förbrukning. Resten av flisen förvaras i en öppen plansilo.

– Det är inte optimalt eftersom flisen utsätts för nederbörd och planen är att bygga ett tak över silon, säger Örjan Bergman.

 

Pannan har dock inga problem att klara även den flis som legat överst i plansilon och blivit fuktig.

– Men pannan är i och för sig konstruerad för torr flis och effekten blir sämre när den först måste koka bort vattnet. I övrigt har vi inte märkt några större skillnader mellan olika bränslepartier, med ett undantag: grot. Det testar vi aldrig igen. Barren gjorde att det sintrande och askan blev hård som glas.

Ett halvårs förbrukning av flis förvaras i en öppen plansilo. Även om bara det översta lagret blir fuktigt är lösningen inte optimal och silon ska i framtiden täckas över.

 

Liknande problem kan uppstå om man eldar rötved, som dessutom har ett lägre energiinnehåll. Rötvedens höga fukthalt gör dessutom att det blir alltför tätt i flislagret. Skillnaden i den mängd energi man får ut från bränslet innebär att man på Ekenäs idag tjänar ekonomiskt på att flisa massaveden och sälja rötveden.

Innan flisning lagras bränslet som stamved i minst ett år. En gång i halvåret lejer man in en flismaskin och flisar upp sex månaders förbrukning.

Sotning ger merjobb

Vintertid måste pannan sotas en gång i veckan, en procedur som tar cirka en timme. Sommartid sotas systemet ungefär varannan vecka.

Många funktioner på pannan från HDG är automatiserade, men att elda med biobränslen kräver ändå mer arbete än oljeeldning.
 
Askautmatningen sker automatiskt och det handlar inte om särskilt stora mängder aska. Sedan 2006, när systemet togs i drift, har man totalt fått ihop knappt två kubikmeter aska. Den blandas med gödsel och sprids på åkrarna.

Det centrala värmesystemet att byggts ut i etapper. Oljepannorna var de första som byttes, även om herrgårdens panna fortfarande står kvar. Tanken är att den ska kunna nyttjas som reserv och spets, men det har hittills aldrig behövts. Sist att anslutas till värmesystemet var de bostadshus som hade direktverkande el och som därför krävde att radiatorerna byttes ut. I varje hus finns en enhet med två separata värmeväxlare, en för tappvatten och en för radiatorerna.

– Varje byggnad utgör, tack vare de separata värmeväxlarna,  i princip ett eget system vilket innebär att det gör mindre skada om det uppstår en läcka någonstans.

Hetta i kulverten

På Ekenäs väljer man att skicka ut relativt varmt vatten i kulvertarna, som sammanlagt omfattar 1,2 kilometer. Vattnet håller 70 grader, mot mer normala 55. På så sätt slipper man använda extra el för att värma diskvattnet i ladugården. Enligt Örjan Berglund är värmeförlusterna i kulverten små, troligen mindre än den energi som förloras vid lagring av flisen.

Örjan Bergman är nöjd med valet av värmesystem.

– Som helhet skulle jag inte ha gjort någonting annorlunda om jag skulle fatta ett beslut idag. Enda missen är möjligen flislagret, som har en lite för låg takhöjd. Nu ser jag fram emot att stirlingmotorerna utvecklas ytterligare, fanns en sådan lösning för att producera el från biobränsle skulle jag gärna investera i den.




 

Se även

 Fakta  om flislösningen på Ekenäs gård

Om Fliseldning  på Bioenergiportalen

 

 

 

Bookmark and Share
Senast uppdaterad: 2013-08-12
Skriv ut
6625763