Tekniker för biogasproduktionRötningstekniken kan delas in i våta och torra processer. Den nästan helt dominerande tekniken för rötning av organiskt material i Sverige är våtrötning. Vid våtrötning rötas pumbart material (max 12 % torrsubstans). Tekniken lämpar sig väl för till exempel flytgödsel och slam från reningsverk. Torrare material kan våtrötas om de blandas med vätska. Vid torrötning rötas stapelbara råvaror (ca 30-40 % torrsubstans). Tekniken lämpar sig för till exempel grödor, skörderester och fastgödsel av såväl nöt och svin som häst och fjäderfä. I Sverige finns i dagsläget bara en torrötningsanläggning i drift. I Tyskland finns cirka 300 anläggningar som rötar torrare material, ofta majsensilage. Lämpliga rötningstekniker för olika material.
Torrötning enklare - våtrötning billigareJTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik har i en rapport jämfört våtrötning och torrötning. Resultaten visar att torrötning har vissa tekniska fördelar jämfört med våtrötning. Hanteringen av substraten kan göras med gårdens vanliga maskiner. Eftersom relativt små mängder vätska används i processen krävs mindre dimensioner på rör och pumpar, mindre utrustning samt lägre installerad effekt. Rötresten, det material som återstår efter rötningsprocessen, innehåller mindre vätska och kan därmed hanteras och transporteras på samma sätt som fastgödsel. Metanutbytet är dock ofta lägre vid torrötning än vid våtrötning. Enligt de ekonomiska uppgifter som finns är det också billigare att våtröta både fastgödsel och majsensilage jämfört med att torröta samma substrat. Erfarenheterna av torrötning är också få, och mer utveckling behövs innan tekniken slår igenom på allvar.
|
Se ävenStålkossa jäser biogas på Plönninge Reportage på Bioenergiportalen Torrötning sluter kretsloppet i Järna Reportage på Bioenergiportalen Biolivia ger både värme och el
Fakta och forskningTorrötning - kunskapssammanställning och bedömning av utvecklingsbehov |
Skriv ut