Våtrötning

Vid våtrötning rötas flytande och pumpbart substrat med en torrsubstanshalt på mellan 2-12 procent, som flytgödsel och slam. Torrare material, som energigrödor och skörderester, sönderdelas och blandas med vätska (ex flytgödsel eller vätska från rötkammaren) innan de kan rötas i en våt process.

 

 

Schematisk beskrivning av en biogasanläggning för kontinuerlig våtrötning

En våtrötningsanläggning består i princip av tre funktioner:

Mottagningsdel:
I en blandningsbehållare blandas de råvaror som ska rötas. Fastare material sönderdelas innan de blandas ner i behållaren. Behållaren kan också kompletteras med en skärande pump (macerator) för sönderdelning av materialet.

Behållaren fungerar även som lager. Här kan substrat motsvarande ett par dagars drift av rötkammaren lagras.

Mottagningsdelen kan också omfatta en hygieniseringstank för värmebehandling. Vid rötning av stallgödsel, skörderester och energigrödor på gårdsnivå krävs ingen hygienisering. Animaliskt avfall och externt bioavfall, som till exempel avfall från restauranger, livsmedelsindustri och slakterier, ska värmebehandlas innan det förs in i rötkammaren.

Biogasanläggning i Plönninge

Rötkammare:
En gastät, isolerad behållare (vanligen plåt eller gastät betong) med system för uppvärmning och omrörning.

Beroende på hur automatiserad anläggning är kan substrat pumpas in i rötkammaren upp till flera gånger per dygn. När rötkammaren är fylld tappas samma mängd material ut som man samtidigt pumpar in.

Lager:
Det utrötade materialet förs över till ett rötrestlager (ofta en gödselbehållare). Här sker ytterligare en efterrötning av materialet. Tanken bör därför vara övertäckt och ha utrustning som gör det möjligt att ta tillvara den gas som bildas.

Den bildade gasen kan antingen korttidslagras i ett utrymme integrerat med rötkammaren (t ex ett dubbelmembrantak) eller i en separat gaslager (ex en gasballong i en container).

Se även

Stålkossa jäser biogas på Plönninge Reportage på Bioenergiportalen

Biolivia ger både värme och el
Reportage på Bioenergiportalen

Fakta och forskning

Producera biogas på gården  (pdf) Populärvetenskaplig skrift  från JTI - institutet för jordbruks- och miljöteknik