2008-05-28

Smed och grisbonde
bygger för biogas

”Fan, det här är ju en affärsidé!”, sa smeden till grisbonden i Götene. Det var upprinnelsen till Götene Gårdsgas AB, som startade år 2006. Själva affärsidén är att bygga och sälja enkla biogaslösningar för gårdsbruk, något som de är så gott som ensamma om i Sverige.

 Bo Johansson, Stora Svenstorp

Vi går runt på grisbonden Bo Johanssons gård Stora Svenstorp utanför Götene, där han har 140 suggor för avelsuppfödning. Här står prototypen för de gårdsbiogasanläggningar som de erbjuder. Det var när smeden Lennart Svensson och Bo Johansson byggde den, som smeden kläckte affärsidén.

— Den här anläggningen blev inte så tjusig. Den som vi har levererat till Sötåsens naturbruksgymnasium har bättre ”finish”, ursäktar sig Bo Johansson, när vi beskådar pumpen som förser rötkammaren med svingödsel.

Prototypanläggningen på Stora Svenstorp. Gödselbrunnen har blivit rötkammare, och isolerats med frigolit för att lättare hålla värmen. Substratet pumpas från en brunn där gödsel mixas med andra vegetabiliska, energirika råvaror. (Foto: Götene Gårdsgas)

Nästan självförsörjande på el
Kanske inte tjusig, men den fungerar, intygar Bo Johansson. Genom att mata i 8 kbm substrat, får de ut 300-400 kbm gas varje dygn från rötkammaren, som i teorin borde vara för liten (220 kbm), men som kan ge maximalt 450 kbm rågas per dygn. Den gasen gör gården nästan självförsörjande på el och värmen som blir över sedan rötkammaren värmts upp går till boningshus och svinhus.

— Vi har inte använt vedpannan på två år, säger Bo Johansson.

 
Biogasanläggningen på Stora Svenstorp. (Foto: Götene Gårdsgas)


Lönsamheten – utan stöd – bygger på att han kan ta tillvara och värdera värmen i samband med elproduktionen. Om man bygger endast för värmeproduktion, krävs mer än 11 kbm gödsel per dygn (4000 kbm/år) för att få lönsamhet.

För att substratet ska bli så energirikt som möjligt att röta, blandar han svingödseln med andra energirika produkter, sånt som man kan komma över billigt eller rent av få gratis.

— Apelsinskal, vitkål, gammal choklad och geggiga sedimentrester från rapsoljetillverkning – man kan ta nästan vad som helst, det är bara fantasin som sätter gränser, säger Bo Johansson.

"Rötresten är guld värd"
En gräns går dock vid vegetabilier. För att få röta animaliska restprodukter, krävs att substratet värms upp till +70 grader Celcius under minst två timmar. Därför måste Bo Johansson avstå från bortskurna pizzakanter, som skulle kunna innehålla någon skinkbit. Hans rötning sker enligt den s k mesofila processen, då rötmassan värms till högst +40 grader.

Gaslagret är en säck av PVC-plast. Den tillverkas lokalt, liksom de flesta andra komponenter i gårdsgasanläggningarna.

Substratblandningen har en omloppstid på 27 dagar. Det utrötade, rötresten, skickas över till en av två lagringsbrunnar. Rötresten använder Bo Johansson som gödningsmedel i växande gröda som vete och korn, och innan han höstsår raps. Han får totalt 3000 ton rötrest per år, och allt går åt på gården.

— Rötresten är guld värd, när handelsgödseln är så dyr, säger Bo Johansson.

Det ”enkla” med Lennart Svenssons och Bo Johanssons biogasanläggningar, är att de anpassas till den gödselanläggning som redan finns på gården. Den gödselbrunn som blir rötkammare isoleras med frigolit för att lättare hålla värmen, och förses med substrat via en pump från en brunn där gödsel blandas med andra råvaror.

Omrörningen går i långsam fart, med 4-5 timmars snabbare omrörning en gång i veckan. I sin egen anläggning har han endast en eldriven ytomrörare; om man använder ensilage och fastgödsel behövs även en bottenomrörare.

— Omrörningen är den viktigaste och känsligaste faktorn för att man ska få en bra metangasproduktion, säger Bo Johansson.

Torkar gasen under jord
Metangasen som bildas när substratet rötas, samlas under taket i rötkammaren. Det är av plåt, och isolerat med polyuretanskum. Gasen leds via en booster som reglerar gastryck till ett gaslager, eller gasbuffert som Bo Johansson kallar den. Innan gasen leds in till de två generatorerna drivna av ottomotorer, ”torkas” gasen i ett 60 meter långt rör under jord där vattenånga fälls ut.

— Det har vi byggt efter en idé från tyska Bayern, säger Bo Johansson.

På vintern, när värmebehovet är större, ersätter han en av generatorerna med en gaspanna.

Det mesta av komponenterna de köper in till anläggningarna tillverkas lokalt kring Götene. Rötkamrarna görs av gödselbrunnar som tillverkas i cementgjuteriet en mil bort, och gaslagret består av en säck i PVC-plast som också tillverkas i trakten. Säcken utvidgar sig när den fylls med gas, och hålls på plats i en container.

 

På gården finns två generatorer
som tillsammans ger 500 kWh/dygn.

Passar 5-15 kbm gödsel/dag
Götene Gårdsgas vänder sig till lantbrukare, svin- och mjölkproducenter främst i södra och mellersta Sverige. De erbjuder allt från projektering till leverans av kompletta biogasanläggningar. Deras anläggningar kostar 2,5-5 miljoner kronor att köpa, och passar bäst på gårdar med 5-15 kbm gödsel per dag, vilket motsvarar 100-200 kor eller 1 500-2 500 slaktsvinsplatser eller ca 250 suggor.

Det finns inte många, om ens någon annan i Sverige som erbjuder paketlösningar av gårdsbiogasanläggningar. Däremot finns ganska många i Tyskland, där biogasutbyggnaden varit kraftig kanske främst p g a att lantbrukarna har fått ett garanterat pris för biogasproducerad el som levereras ut på nätet och dessutom bonus bland annat om rötningen gjorts på energigrödor.

— Det har varit lite knepigt att handla i Tyskland, för tyskarna har varit väldigt orienterade mot sin hemmamarknad. Nu har det blivit lättare, för utbyggnadstakten har stannat av när det gäller biogas i Tyskland och de söker nya marknader, säger Bo Johansson.

Situationen i Tyskland anses bero bland annat på ökade priser på majs, som många använder som substrat i stället för gödsel. Prisökningen på majs hänger i sin tur ihop med sämre tillgång, då allt fler majsodlare har gått över till att odla spannmål som ger bättre betalt.

"Röta gödsel i stället för majs!"
— Tyskland är ett exempel på faran med att reglera odlingen, och med att använda åkermark för biogasproduktion. Det är egentligen inget fel på lönsamheten i tysk biogasproduktion, om de skulle röta avfall och gödsel i stället för majs.

Vad tror han om utbyggnadstakten i Sverige?

— Biogasen kommer att bli mer intressant med stigande energipriser. Jag tror att det kommer att byggas ett tiotal gårdsanläggningar nästa år (läs 2009). Sedan kommer utbyggnaden att öka betydligt. En del större gemensamma anläggningar kommer också att byggas, säger Bo Johansson.

Själv hoppas han kunna utveckla sin biogasanläggning vidare med hjälp av bränslecellstekniken, som han tror mycket på. Bränsleceller drivs med vätgas, som kan fås genom omvandling av den metangas som finns i biogas. Bränsleceller har också mycket högre verkningsgrad än traditionella motorer. 

Bränslecellerna blir dock inget han kommer att kunna köra sina veteranbilar på - de lämpar sig inte för konvertering - även om han tror att tekniken snart är här.

— Om fem år har vi bränslecellsbilar, säger han optimistiskt.

Se även

Fakta om biogasanläggningen på Stora Svenstorp

Götene Gårdsgas AB har en webbplats  där de presenterar sin affärsidé. Där finns också en del biogasterminologi och fakta om rötningsprocessen, och fler bilder över prototypanläggningen.

Biogas på Sötåsens Naturbruksgymnasium

Om biogas på Bioenergiportalen  

1 juni 2009 köptes Götene Gårdsgas upp av Sveaverken, som bland annat levererar inomgårdsutrustningar till lantbruket för foderhantering, ventilation och gödselhantering. 
- Vi vill förse Sverige med gårdsgasanläggningar. Vi har satt upp målet om att inom något år sälja tio biogasanläggningar per år, säger vd Adam Jansson till tidningen Jordbruksaktuellt.

Bookmark and Share
Senast uppdaterad: 2013-08-12
Skriv ut
6496697