2009-02-09

Bondevärme fasar ut oljan

Lantbrukarägda Rekarne bioenergi står för värmen när Eskilstuna kommun ska nå energimålen. I december 2008 invigdes bolagets första närvärmecentral, och fler ska det bli.

Den nybyggda panncentralen ligger i direkt anslutning till Skogstorp skola. Kommunen äger själva byggnaden, innanmätet tillhör Rekarne bioenergi.
 

Den första anläggningen, vars hjärta är en fliseldad Rekapanna på 490 kW, värmer Skogstorp skola, ett dagis och ett boende för funktionshindrade. Ytterligare tre Rekarneägda centraler ligger i startgroparna: Alberga, Näshulta och Gillberga.

Senast 2010 ska all olja och direktverkande el vara borta från kommunens lokaler, så ser kommunens energiplan ut. Uppvärmning med lokalt, förnybart bränsle är en viktig del av den planen.

Nygammal idé blev verklighet

Idén med närvärme är inte ny för lantbrukarna i Eskilstunatrakten. Redan i början 1990-talet var Karl-Göran Karltorp, numer delägare och styrelseledamot i Rekarna bioenergi, och Anders Nordin inne på tanken. Spannmålspriserna var låga och många bönder såg sig om efter andra affärsmöjligheter.

(fr. vänster) Karl-Göran Karltorp Arne Olsson och Johan Söderbom är samtliga delägare i bolaget. Tony Christiansson (näst längst t. höger är fastighetsskötare på skolan och håller ett öga på pannan när driftpersonalen inte finns på plats.
 
– Men då var kommunens fastighetsbolag helt ointresserade. På sätt och vis var det kanske bra att det inte blev något av den gången, det har ju hänt mycket på tekniksidan sedan dess, säger Karl-Göran Karltorp.

Lantbrukarna och den lokala LRF-avdelningen Rekarne Ortsförbund släppte dock aldrig planerna på närvärme. De två senaste åren har arbetat varit intensivt: studiebesök, informationsmöten, förstudie, finansiering, upphandling osv, osv.

"Anlita kunnigt folk"

Rekarne bioenergi har haft stor hjälp av konsulten Roland Landin från Lidköping, som har lång erfarenhet av den här typen av satsningar, främst i Västsverige där närvärme är betydligt vanligare än i Mälardalen.

– Man ska definitivt inse sina egna begränsningar och anlita folk som är kunniga. Själv är man inget proffs, säger Arne Jonsson som även han sitter i styrelsen och är delägare i aktiebolaget Rekarna bioenergi AB.

Totalt är man nu 16 delägare, men 18 personer.

– Vi gick ut med att varje andel i bolaget kostade 20 000 kronor, sen var vi lite snälla och lät dem som gick in som par betala 10 000 var. I dag har vi alltså delägare som betalat allt från 10 000 till 100 000 kronor, säger Arne Jonsson.

Utdelning större än bankräntan

Några jättestora vinster för delägarna lär det inte bli, men utdelningen ska i alla fall ge mer pengar än bästa bankräntan.

– Jag tror inte att någon gått in i detta för förtjänstens skull, de som är med vill hellre att bolaget ska växa och investera. De tycker också att det är viktigt att bidra till fler arbetstillfällen i kommunen samtidigt som vi får avsättning för lokalt producerad energi, säger Johan Söderbom, som förutom att vara delägare i Rekarne bioenergi också är ordförande i den lokala LRF-föreningen.

Flisförrådet består av två containrar utrustade med bottenskrapor.
 
Anläggningen i Skogstorp innebär en investering på cirka 2,3 miljoner kronor. Rekarne bioenergi står för all utrustning innanför väggarna, den nyuppförda byggnaden är däremot kommunens.
Ena halvan av byggnaden rymmer flislagret som bygger på ett containersystem, där två containrar med skrapor i bottnen förser pannan med flis.

– En tippficka hade självklart varit mer praktiskt, men också dyrare, säger Karl-Göran Karltorp.

Energiinnehåll avgör flispriset

Kalla vintredagar räcker flisen i en container ungefär 1 1/2 dygn.
 
Kalla vinterdagar räcker en container ungefär 1 ½ dag, annars byts container efter 2-3 dagar. I dagsläget används tre containrar, men man hoppas kunna köpa en fjärde. Det skulle underlätta logistiken.

En stor del av flisen har man hittills hämtat från Lundby gård strax söder om anläggningen, där man haft flisning och ett flislager. Den flisen är nu snart slut. Flis köps även från en lokal entreprenör som har en mobil flisanläggning och flisar ute på bygden. Flisen håller hög kvalitet, men eftersom det inte finns något lager blir man väldigt beroende av att entreprenören har tid att komma när nytt bränsle behövs. Priset på flisen bestäms av energiinnehållet.

– Vi tycker det är mest rättvist. Den som leverera bra flis ska också ha bättre betalt. Det ska inte löna sig att leverera vatten hit.

Grot brinner bäst

Flisens fukthalt är inte det enda som påverkar energiinnehållet.

– Vi har märkt en tydlig skillnad mellan flis från grot och flis från stamved. Groten innehöll otroligt mycket mer energi, vi fick säkert ut 10 MW mer per container, säger Karl-Göran Karltorp.

Pannsystemet köptes nyckelfärdigt. I förgrunden syns den blå askbehållaren som står snett framför pannan från danska Reka. I bakgrunden syns multicyklonen där rökgaserna renas.
 
Hela pannanläggningen köptes nyckelfärdig från Rekas svenska leverantör Hjo värmeteknik. Rekapannan var den enda som klarade kommunens krav om att det skulle gå att elda med flera typer av bränsle, främst flis, spannmål, pellets och briketter.

Den 17 november startades pannan för första gången och man hade till en början en del problem. Bland annat fick skruvarna och hydraulpaketet i anslutning till containrarna bytas ut eftersom de visade sig vara underdimensionerade.

I slutet av december invigdes panncentralen med traditionell bandklippning av kommunordförande Jimmy Jansson.

– Han, tillsammans med kommunstrategen Lars-Erik Dahlin och Torsten Gustafsson på Eskilstuna kommun, är några av dem som arbetat för att göra vår idé till verklighet.

Osynkat system fick pannan att koka

Sedan den officiella starten har man inte haft några större driftstörningar. En gång har pannan kokat, vilket troligen berodde på att kommunens värmeanläggning ännu inte hade anpassats till biobränslepannan. En gång har den automatiska uraskningen stannat pga. sintring.

Askan samlas upp i en container och askan tar några av de inblandade lantbrukarna om hand. Johan Söderbom har ett par säckar stående hemma på gården.

– Jag tänkte blanda den i gödselbrunnen när vi rör om den inför spridningen till våren, berättar han.

Driftkostnad viktig för lönsamheten

Fyra personer delar i nuläget på driften av panncentralen. Varje besök loggas noggrant för att hålla koll på systemets funktion.
 
Trots att systemet är helautomatiskt måste en av delägarna i dagsläget titta till anläggningen en gång per dygn. Skolans vaktmästare Tony Christiansson är också engagerad, han har gått den fastbränslekurs som kommunen krävde av alla som skulle sköta driften, och finns på plats om något händer.

Så småningom ska anläggningen utrustas med larm och man hoppas då få ner antalet arbetstimmar. Fyra personer delar på driftsjouren. Ytterligare ett par ställer upp med exempelvis bränsleinköp och bokföring.

Just arbetstiden är, tillsammans med flispriset, den faktor som mest påverkar lönsamheten. Båda kostnaderna måste hela tiden utvärderas.

– Det här är inget självspelande piano, konstaterar Arne Jonsson.

Investeringen säkrad med avtal

Tack vare utformningen av det 15-årsavtal man tecknat med kommunen påverkas lönsamheten inte alltför mycket av effektuttaget. Avtalet baseras till största delen på ett fast pris, bara en liten del av priset är rörligt och styrs av förbrukningen.

– På så vis är vår investering säkrad. Även om skolan skulle stängas täcker den fasta delen våra kapitalinsatser och räntan, säger Arne Jonsson.

Rekarne bioenergi har förtursrätt om de ytterligare anläggningar som planerats verkligen byggs. Av dessa kräver dock ingen lika stor panna som i Skogstorp.
 
Enligt den inventering av kommunens oljepannor som gjordes inför satsningen skulle tio stycken kunna ersättas med biobränsle. Eftersom Rekarne bioenergi vann upphandligen av Skogstorp har man förtursrätt till en ev. utbyggnad på andra platser. Men man är beredda på att det kan ta tid. Beredda på att det ofta, med Johan Söderboms ord; ”känns som man tar ett steg fram och tre steg tillbaka”.

– När man arbetar med kommunen gäller det att vara utrustad med tålamod. Lantbrukare är entreprenörer som är vana att det tar en halv dag från det man får en idé till dess man sätter igång och jobbar, så funkar det inte när det offentliga är inblandat, konstaterar Arne Jonsson.

– Vi tycker att det tagit en evig tid, men konsulten som har en annan synvinkel sa: se bara hur bra det gått i Eskilstuna!


 

Se även

Fakta  om närvärmelösningen på Skogstorp skola.

Skiss och beskrivning  av systemet i Skogstorp.

Fakta och forskning

Närvärme med flis  (pdf)
Broschyr från LRF.

Ekonomisk kartläggning av farmarenergibolag  (pdf)
Rapport från LRF-Konsult.

Bookmark and Share
Senast uppdaterad: 2013-08-12
Skriv ut
6625781