2009-06-17

Bygdens flis blir biovärme i Dalarna

Affärsidén var klar – lokalt producerad värme. Men det tog tid innan lantbrukarägda Biovärme i Dalarna kunde göra verklighet av visionerna.

Biovärme i Dalarna har funnits sedan 1991, och har nu 42 delägare. Första större anläggningen stod dock klar först 2008.
 
– Det har faktiskt varit svårt att få tag på anläggningar, konstaterar Carl Johan Wedin, styrelseordförande och delägare i Biovärme i Dalarna.

Biovärme i Dalarna startades redan 1991 och kunde tidigt starta upp sin första anläggning, när man tog över uppvärmningen av Backa skola i Hedemora. Här byttes oljeeldning mot pellets. Men därefter gick det trögare.

– Häromkring finns ett stort antal uttjänta pannor. Vi har räknat på flera anläggningar, men utan att få napp. Många gånger upptäcker vi att vi inte räknar på samma villkor som till exempel kommunala fastighetsbolag eller energibolag. De tycks glömma bort att anläggningen måste skötas, och då blir det omöjligt för oss att konkurrera. Vi måste ju få ekonomi i det hela.

Våtflis bästa alternativet

Bolaget fick en nytändning i samband med att LRF drog igång ett projekt om havreeldning i regionen. Biovärme i Dalarna växte och efter en nyemission har man nu 42 delägare, samtliga har själva skog- eller jordbruk. I affärsidén ingår att bränslet som värmer bygden ska vara lokalt producerat. Skogs- och åkerbränslen ska hämtas från delägarnas egna marker.

I augusti 2008 kunde man äntligen starta den första anläggningen där visionerna tagits tillvara fullt ut. I Karlbo strax söder om Avesta värmer nu en flisanläggning sammanlagt sju hus: två bostadsrättsföreningar och fem hyresfastigheter.

Den 590 kW stora Rekapannan värmer sju fastigheter. I förgrunden syns askcontainern och cyklonen.
 
Valet föll på en flisanläggning med en Rekapanna på 590 kW.

– Vi insåg snabbt att vi skulle ha en panna för våt flis, även om vi funderade på andra möjligheter som torr flis, pellets och havre. Men torr flis är svårare att få tag på, pellets är dyrt och lönsamheten för havreeldning är alldeles för beroende av havrepriset, som varierar kraftigt, säger Carl Johan Wedin.

Tömde flislagret med handkraft

I dagsläget har man inte riktigt kommit igång med de egna flisleveranserna, bara två av delägarna har levererat flis från egen skog. En annan av delägarna ska snart flisa upp vad Carl Johan Wedin kallar ”förvärmd ved” – 300 kubik eldhärjat virke som inte godkänns som timmer. Bland delägarna finns också en entreprenör som äger en egen flistugg.

Pris och kvalitet på flisen är viktiga faktorer som påverkar lönsamheten. Stamvedsflis är dyr, men mer homogen än risflis.

 

– Här har vi mycket kvar att lära. Flisfrågan är viktig om man ska få en bra lönsamhet. Och det är inte bara priset som påverkar, med bra flis kan man också dra ner på skötseln, säger Carl Johan Wedin som fått lägga mycket arbetstid på att jaga rätt på bränsle.

 

 

Hittills har man köpt in flis från bland annat Naturbränsle, och upptäckt att flisen kan variera mycket i kvalitet. Största problemet orsakade en leverans grotflis.

– Det blev tvärstopp i systemet och grabbarna fick skotta ut flisen för hand, sedan de tagit ner en av väggarna i flisförrådet, berättar delägaren Birgit Broström när hon visar runt i pannanläggningen.

Krångel med tveksam konstruktion

Den centralt placerade skruven mellan flisförrådet och pannrummet ställde till en hel del problem vid uppstarten. Grotflis klarade inte systemet alls - flisen fick skottas ur för hand.
 
I dag skulle systemet förmodligen klara även grot, men när försöket gjordes hade man stora problem i matningssystemet mellan flislagret och pannan. Systemet har en tvärskruv med mittmatning – en något udda konstruktion – och här satt ett alldeles för smalt rör. Sedan rörets byts ut har driftstörningarna blivit betydligt färre.

Carl Johan Wedin är inte helt nöjd med anläggningens konstruktion och flisförrådets placering. Anläggningen uppfördes i en befintlig lokal med ett yttre och ett bakre rum. Eftersom man ville att panna skulle kunna tas ut vid eventuella problem placerades flisförrådet i det bakre rummet.

Flislagret rymmer 60 kubikmeter. Ett skrapspel har monteratsi taket i efterhand, för att få flisen jämt fördelad.
Sedan flisen tippats i flisfickan utanför transporteras den på band genom pannrummet. En takmonterad skruv fördelar sedan ut flisen i förrådet. Även här blev man tvungen att göra modifieringar; ett skrapspel har monterats under skruven för att få jämn föredelning.

 
Homogent bränsle brinner bäst

– Konstruktionen är inte optimal, och krävde många dyra transportörer. Det hade varit mycket enklare om vi hade kunnat lasta in flisen i förrådet med lastmaskin. Lagret rymmer dessutom bara 60 kubik, så vi kan inte ta emot en hel bil med släp, säger Carl Johan Wedin som tycker att den som anlitar en konsult för att rita på en anläggning gör klokt i att låta andra titta på lösningen.

Anläggningen har byggts i en befintlig byggnad. Flisen tippas i den gröna flisfickan. Att tömma lasten tar cirka en halvtimme.
 

På önskelistan står också ett buffertlager för flis och en platta, där man skulle kunna blanda flis från olika leveranser för att få ett homogenare bränsle. Ju homogenare bränsle, ju stabilare går pannan och då krävs också färre jourutryckningar för de fyra pannskötare som delar på driften.

 

Själva pannan är man nöjd med, men ännu vet man inte hur den kommer att klara låg last under sommaren. Man hoppas förstås slippa nyttja reservoljepannan.

– Vi skulle gärna vilja ansluta ett par kunder till, det finns till exempel ett växthus i närheten som vi för diskussioner med. Då skulle vi kunna investera i ytterligare en panna på 100-150 kW och använda den vid låga laster.

Kalkylen är A och O

Fler ansluta kunder skulle också ge säkrare inkomster. I dag har man problem med den största befintliga kunden, fastighetsbolaget Corona som äger de hyreshus Biovärme i Dalarna levererar till.

– Vi har stängt av värmen två gånger eftersom de inte betalat räkningarna. Så fort vi stängt av har pengarna kommit, men det ställer ändå till bekymmer. Tyvärr missade vi att ta en ordentlig kreditupplysning, säger Carl Johan Wedin som råder andra som funderar på närvärme att kolla upp de blivande kunderna.

– Och så gäller det att hålla koll på alla kostnader och göra realistiska kalkyler. Men i slutändan inser man att det inte går att titta enbart på kronor och ören. Det måste finnas några som är villiga att arbeta lite ideellt också. Riktiga eldsjälar.

Se även

Principskiss och beskrivning  av anläggningen i Karlbo

Om Närvärme/farmarenergi  på Bioenergiportalen.

Fakta och forskning

Närvärme med flis  (pdf)
Broschyr från LRF.

Ekonomisk kartläggning av farmarenergibolag  (pdf)
Rapport från LRF-Konsult.

Bookmark and Share
Senast uppdaterad: 2013-08-12
Skriv ut
6496702