2009-07-12

Flis i växthuset
ger klimatsmarta tomater

 

De hade funderingar på solenergi, och prövade att elda med torv. Men det blev till sist flis som fick ersätta oljeeldningen i de två växthusen i Lagermans Handelsträdgård i Gryt.

I slutet av 2004, ett år efter att de köpt de två växthusen på vardera 1 500 m2, beslöt Malin Ramstedt och Gunnar Lagerman att ställa om från oljeledning till förnybar energi.

– Vi ville effektivisera, och få ner energikostnaderna, sedan tänkte vi också på miljön, säger Gunnar Lagerman.

De hade ingen närmare kunskap om bioenergi, bortsett från att de hade eldat med ved i sitt gamla boningshus, och haft solfångare på taket.

Flis värmer Lagermans handelsträdgård.
 

”Torven luktade apa”
Gunnar Lagerman tog först kontakt med Chalmers tekniska högskola i Göteborg, där man hade byggt solfångare med värmeväxlare. Men det hela befann sig på ett idéstadium, och kändes för osäkert att satsa på till växthusen.

De försökte i stället med torvpellets. En lastbilsleverans räckte nästan en hel säsong.

– Men det passade inte vår ugn. Den slaggade igen och det luktade apa över hela byn, säger Malin Ramstedt.

Det som därefter lockade mest var träpellets.

– Träpellets verkade enkelt, inga pinnar som kunde fastna i inmatning och brännare. Men då, 2006, ökade priserna på träpellets med 50 procent eftersom så många villaägare bytte uppvärmningssystem, och pelletsproducenterna satsade mest på privatmarknaden. Träpellets hade blivit nästan lika dyrt för oss som olja, säger Malin Ramstedt.

Malin Ramstedt vid pannan.

Kvalitet på flis varierar
Det fick bli flis, ett billigare alternativ som dock kräver mer utrymme och mer jobb.

– Flis kostar bara 1/3-del så mycket som olja, men vi måste ta hjälp av en maskinförare för att fylla på flisfickan 2-3 gånger i veckan, säger Gunnar Lagerman.

Flisen är s k stamvedsflis – fri från pinnar och kvistar – och de köper den från Sydved i Åtvidaberg. Priset avgörs av kvalitet och leveransstorlek: 75 kbm åt gången ger ett pris på cirka 180 kr/kbm inklusive frakt. Totalt köper de cirka 900 kubikmeter per år.

– Kvaliteten och fuktigheten på flis kan variera mycket. Den vi köper är av bra kvalitet – jag räknar med att 12 kbm flis ersätter 1 kbm olja. Av dålig flis behövs det 18-20 kbm per kubikmeter olja, säger Gunnar Lagerman.

Här tippas flisen.
 

När flisen anländer, tippas den på marken bakom flisficka och pannhus och täcks med en presenning. Optimalt vore en gjuten betongplatta med flyttbara väggar, tänker Malin Ramstedt. Som det är nu måste man vara noga med att inte ta för djupt när man lastar över till flisfickan, så att inte stenar och grus följer med.


Flisfickan ett hembygge
Flisfickan är delvis ett hembygge. Själva stommen och matningssystemet, med skrapor och skruv, har de köpt från Finland, men det upphissbara taket har de byggt själva. Fickan rymmer drygt 20 kbm.

Från fickan matas flisen automatiskt genom rör underifrån in i pannhusets förugn.

Flisfickan har de delvis byggt själva. Den har tak som kan lyftas av.
 

– Vi behöll den gamla oljepannan, och monterade på en keramisk förugn, där själva förbränningen sker, berättar Gunnar Lagerman.

Oljepannans uppgift är nu att överföra värmen från förugnen till det vattenburna system som värmer de två växthusen. Askan hamnar i ett utrymme under förugnen, där det rakas ut genom en lucka. Uraskning görs varannan eller var tredje dag, och förbränningen är i princip slaggfri.

– Vi ordnade så att vi skulle kunna elda olika sorters biobränsle i pannan, och vara flexibla beroende på prisutvecklingen, säger Gunnar Lagerman.

Gunnar Lagerman är nöjd med pann-lösningen. Bara en liten ”bug” har de haft att fixa. Det var en laserstråle som larmade varje gång en liten sticka fastnade på kanten vid inmatningen, fastän det inte blivit något stopp i matningen. Ytterligare en laserstråle löste problemet, för det är sällan som det fastnar stickor på två ställen samtidigt, och nu går larmet två gånger per år i stället för som tidigare flera gånger om dagen.

 
Varje växthus har egen lösning
Behovet av jämn temperatur i tomatodlingen gör att det finns larm kopplade även till temperaturen i växthusen och till pannans rökgastemperatur. Övervakningen sker via en klimatdator som ringer upp angivet telefonnummer.

Tomaterna odlas i det ena av växthusen, i långa rader tillsammans med lite gurka och paprika. I det andra odlas blommor, jordgubbar, gurka, paprika och kryddor. Det är tomaterna som är i störst behov av värme, från planteringen i februari tills den sista tomaten är plockad i mitten av oktober. Ungefär 75 procent av all energi går till tomaterna.

För att hålla nere energibehovet så mycket som möjligt, har de installerat energiväv i växthusen. Den dras för när temperaturen sjunker under +5 på natten. På så sätt kan effektbehovet minskas med uppåt 50 procent.

– Det finns inte två växthusanläggningar som fungerar likadant. Alla har sin egen lösning, såväl när det gäller bevattning som uppvärmning. Dessutom skiljer sig växthusens energibehov från allt annat, eftersom den är så oregelbunden, säger Gunnar Lagerman, och förklarar:

På dagarna ska det vara 17-18 grader i tomathuset, inte mer om det är mulet för då börjar plantorna växa rangligt och dåligt. Om det blir för stark sol måste väven dras för. Men det får inte bli fuktigt så att det bildas gråmögel på tomaterna, då måste energiväven dras bort och kanske måste man också lufta lite. På nätterna ska temperaturen ligga på 15-16 grader, så att tomaterna får vila, det ger bättre tillväxt.

Klimatdatorn till stor hjälp
– Det berättas om hur växthusodlare förr sov med handen på elementet. Nu har vi tack och lov klimatdatorn som sköter energiväv och luftning, så att sånt görs vid rätt tillfälle och i lagom takt, säger Gunnar Lagerman.

Det är inte bara att rycka av energiväven eller slå upp luckorna på vid gavel, då blir det ett ras av kall luft över de ömtåliga tomaterna.

Flismatarens inmatningshastighet anpassas efter väder och temperatur.
 

Att lära sig ställa in tillförseln av flis till pannan, kombinerat med att ställa in fläkten till ugnen, sånt tar nåt år, berättar Gunnar Lagerman.

– Man får hålla koll på väderprognoser och styra eldningen utifrån utetemperaturen. Lära sig att dra på lite mer om det ska bli 5 grader kallare en natt, säger Gunnar Lagerman.

När det blir som kallast i februari-mars, då temperaturen kryper under -15 grader, toppar de med olja. Den typen av beredskap är vanlig bland dem som eldar biobränsle.

– Rekommendationen från de fackmän och konsulter vi har varit i kontakt med, är att man inte ska konvertera 100 procent till biobränsle. Det innebär en mycket större investering. Som spets har vi 10-15 procent olja, säger Gunnar Lagerman.

Regler motverkar konvertering
Egentligen eldar de lite mer med olja än de egentligen skulle behöva. Gunnar förklarar att det beror på energiskatternas konstruktion:

– Vår verksamhet räknas som ”industriell verksamhet”, vilket innebär att vi slipper energiskatten och kan köpa billigare olja än privatpersoner. Dessutom slipper vi betala 80 procent av koldioxidskatten.

– Men för att få lägre energi- och koldioxidskatt, måste man köpa en viss mängd olja i förhållande till rörelsens försäljningsvärde, därför köper vi lite mer än vi egentligen skulle behöva. Det stimulerar ju inte direkt till konvertering, resonerar han.

Liksom många andra småföretagare anpassar de sig efter reglerna för att göra en så bra affär som möjligt. Gunnar Lagerman tror också att det hade varit svårt för många småföretagare att klara en konvertering till biobränsle utan dessa skattelättnader.

– Fast för oss har omställningen till biobränsleeldning investeringsmässigt varit en bra affär. Vi räknade hem investeringen på 2-3 år, säger Gunnar Lagerman.

Ackumulatortanken portionerar ut värmen till tomaterna.
 
 

Eldar även på sommaren
Förugnen mår bäst av att gå på högtryck, då blir förbränningen effektivare. ”Småeldningen” på sommaren är inte lika bra rent förbränningsmässigt. För de eldar lite även på sommaren så att växthuset blir av med nattkyla och morgondagg. Den värmen portioneras ut i växthuset via en ackumulatortank, genom värmesystemet som består av ”flera kilometer” långa järnrör.

Inte ens under handelsträdgårdens vilomånader november – januari är växthusen helt kalla. De håller en genomsnittstemperatur på +1 grad. På det viset slipper man tömma rörsystemet på vatten.

– Det är bäst för systemet att ha frostfritt året runt, annars är det stor risk att rören sprängs av kylan. Det tar också en vecka att koppla ner systemet och en vecka att köra igång det igen, säger Malin Ramstedt.

Att ha frostfritt ger en något högre energikostnad, men det kan det vara värt, resonerar de. De har inte behov att lämna odlingen och resa bort månadsvis på vintern.

– Inte blir det någon sommarsemester heller, för på sommaren har vi högsäsong. En vecka kan det bli när sommargästerna har åkt hem, om hjälpsamma grannar och vänner ställer upp, säger Malin Ramstedt.

Att ha växthus är en livsstil, säger de båda.

– Det var det som det handlade om när vi köpte det här. Vi är inga utbildade trädgårdsmästare, utan två pendlande kontorsråttor från Småland. Nu kan vi vara hemma när barnen kommer från skolan, och vara tillsammans med dem på ett helt annat sätt, säger Malin Ramstedt.

Ola Wiberg från Linköping är en av många sommarturister som handlar tomater.

Klimatsmart bra argument
Lagermans Handelsträdgård ligger längst ut i Östergötlands turisttäta skärgård Gryt, bland sommarhus, några hundra meter från en välbesökt småbåtshamn. De två milen från E22:an är smala och krokiga, och man undrar hur kunderna hittar hit.

– Obesprutade tomater som är klimatsmart odlade är argument som säljer numera, säger Malin Ramstedt, och berättar att kundkretsen utgörs av en enorm mängd sommarturister och av fastboende inom 5 mils radie. Närmsta konkurrerande växthus finns i Norrköpingstrakten.

Dessutom är deras obesprutade tomater efterfrågade av butiker i Stockholmsområdet. Därifrån hämtas tomaterna med bil.

Se även

Energin och koldioxiden i svensk växthusproduktion 2008
En sammanfattning

Fliseldat växthus i Gryt
Om företaget

Tomatfakta
Det finns nära 60 tomatodlare i Sverige. Enligt statistik från Jordbruksverket blir de allt färre, beroende på kraftigt ökade energikostnader och låga tomatpriser p g a konkurrerande import. Samtidigt som svenskarna köper allt fler tomater – tomater är den populäraste grönsaken i Sverige – är bara 20 procent av de tomater som säljs i Sverige svenska.

Sveriges största tomatodling ligger utanför Trelleborg. Den konverterade under år 2009 till fliseldning, har en drivhusyta på 160 000 kvadratmeter, och närmare 50 procent av den svenska tomatmarknaden.

Bookmark and Share
Senast uppdaterad: 2013-08-12
Skriv ut
6625754