2009-08-04

Börje värmer huset med hampa

Börje Svensson odlar hampa för fjärde året.

Ekobonden Börje Svensson i Njurunda prövar gärna nya saker. År 2006 började han odla hampa. Nu hoppas han att rivarna för småskalig hampaodling ska bli bättre, så att det lönar sig att odla större arealer och så att fler bönder kan göra som han. För han tror på hampa som bränsle.

– Det här är fina grejor att elda med. Hampa har mycket större värmevärde än ved, säger han, när vi står och tittar ut över hans hampaodling söder om Sundsvall.

Han odlar både vall och hampa ekologiskt. I år odlar han 4,5 hektar hampa, jämfört med fjolårets 8 hektar. Det är rivaren som har gjort att han har dragit ner arealen. Den har för dålig kapacitet, och då hjälper det inte att brikettmaskinen klarar 130 kilo i timmen. De stora jaguarhackarna är för dyra för småskaliga odlare, och de små rivarna behöver produktutvecklas, menar Börje Svensson.

Första åren gjorde Börje Svensson rundbalar av hampan.

Börje Svensson är en av 35 odlare som odlar hampa (en del även rörflen och salix) i ett nätverk som hålls ihop av LRF-projektet Förnybar energi i Jämtland & Västernorrland. Detta är sannolikt Sveriges största hampaodlar-gäng.

Nätverket har odlarträffar där de diskuterar bland annat skördeteknik. Rivaren och brikettmaskinen tillhör projektet, och går runt bland de gårdar som behöver låna utrustning.

Compolti-hampan blev 4 meter
Hampan som växer på Börje Svenssons fält i år sådde han 25 maj, och den är av hampasorten Futura 75. Helst skulle han ha velat så Compolti, det är den bästa hampasort han har prövat, med grova stjälkar som blev 4 meter höga. Men Compolti är inte tillåten att så i år.

Numera körs den skördade hampan ihop med hösvans på traktorn ...
... sen stackas hampan till en limpa och lagras under presenning.

Compolti-hampan växte 6 centimeter om dagen på Börjes fält. Futuran blir 4 centimeter högre för varje dag. Fast den högra delen av fältet ser mycket frodigare ut. Börje Svensson berättar om sitt experiment:

- Till vänster har jag gödslat med djupströbädd från kor, till höger med kompost gjord på matavfall blandat med hästgödsel och sågspån.

Han gödslar endast en gång per år. Gödseln harvas ner i åkern strax före sådden. Han har visserligen egna djur på gården – 50 köttdjur som går ute året om – men inga hästar. Hästgödseln hämtar han från andra gårdar.

 

När Börje står i odlingen och berättar, blir han ideligen avbruten av bilister som tutar när de passerar. Börje Svenssons hampaodling är känd i bygden. Men tutningarna har inte bara med hampan att göra;

Börje Svensson är känd i trakten för sin hampaodling ...
... och för sin flygkonst.

Börje är en entusiastisk flygare med två egna sportflygplan, känd under namnet ”Flygande bonden” och han berättar lika gärna om hur han räddat dubbelbokade artister med snabba flygturer, som om hampans fördelar.

Matavfall från 35 skolor
Det här med komposten berättar Börje också gärna om. Det är Börje Svenssons son som tar hand om insamlingen av matavfall. Varje vecka hämtar han avfall från 35 skolor i Sundsvall, till komposteringsanläggningen på gården.

Komposten ger både bra gödselmedel och en inkomst, eftersom Sundsvalls renhållningsbolag vill bli av med avfallet. Han tar hand om 200 ton per år, och räknar med att få ta hand om matresterna åtminstone några år till, även om det nu är bestämt att Sundsvalls kommun från oktober 2009 ska börja köra matavfall till Gävle, där det ska komposteras. Det kommer att ta sin tid innan man fått igång sorteringen av hushållsavfall i kommunens alla delar.

Så småningom väntar också beslut om en stor biogasanläggning i Sundsvall eller Östersund, dit allt hushållsavfall kommer att gå. Det byggs allt fler biogasanläggningar, och alla behöver de råvaror.

– Det bästa är trots allt att göra biogas av matavfallet. Och om rötresten blir tillräckligt ren, kanske jag kan ta emot den och lägga på mina odlingar, resonerar han.

Om inte, så är tiden som ekobonde förbi. Då går han över till konstgödning, för han tänker hur som helst fortsätta att odla hampa.

Bäst skörda på våren
När han skördar slår han hampan med en slåttermaskin med knivbalk. Han har också prövat att använda en salixskördare, men den fungerade bra bara så länge hampan stod upprätt. I så fall måste skörden ske på hösten, och det är på våren som hampan är lättast att skörda då bladen har vissnat ner. I maj har hampan torkat ner till en fukthalt på 6-14 procent.

De första två åren gjorde han rundbalar i samband med skörden på våren. När det sedan blev dags att göra briketter på senhösten, använde han en skogskran för att riva sönder balarna innan hampan gick in i rivaren.

Hampabriketter lämpar sig bäst att elda i stora gårdspannor.

I fjol testade han en ny metod: han slog med slåttermaskinen, körde ihop hampan med en hösvans på traktorn och stackade hampan i en lång limpa. Sedan han plattat till limpan med en traktor, drog han över en presenning. På det sättet slipper han nu momentet med skogskranen.

När han tillverkar briketterna, långa tjocka korvar, håller han till utomhus under tak. Det blev alldeles för dammigt att vara inne i verkstaden. Briketterna förvaras sedan i plastsäckar ute under plåttaket.

Vedeldade villor stor marknad
Börje Svensson använder hampan för att värma sitt boningshus. Med nuvarande areal räcker hampan från januari till augusti. Han eldar i en vanlig vedpanna, och visserligen blir det lite mer aska än vid vedeldning, säger han, men den askan lägger han tillbaka på hampaodlingarna och vallen.

De grova briketterna passar bäst att elda i stora gårdspannor, men han har låtit några villaägare med vedpannor provelda, och de har enligt Börje Svensson varit nöjda. Han är övertygad om att vedeldade villor är en stor framtida marknad för hampaodlande bönder.

För villaeldning passar pellets bättre.

Fast då måste man satsa på pelletering av hampa, säger han, och visar upp två pelletsprover – 6 respektive 8 millimeter – som han fått vid ett besök i en hampafabrik i tyska Nördlingen.

– Skulle man få till sådana här pellets, då blir man kanske förmögen, säger han.



 Se även

Börje Svenssons hampaodling
fakta

Askhalt och effektivt värmevärde för några biobränslen
tabell

Förnybar energi i Jämtland & Västernorrland
Energiprojekt 2008-2010 

Hampaodling
kräver tillstånd

Numera får man odla industrihampa i Sverige för bioenergi- och industriändamål. Men man får inte odla vilken sort som helst, och odlingen måste registreras.

Hampasorter som är godkända att odla i EU finns listade på Jordbruksverkets webbplats. Listan uppdateras varje år.

Myndigheterna vill också ha kontroll på hampaodlingen i landet, därför måste man söka gårdsstöd för sin hampaodling – även om man inte behöver det eller vill ha det. Att odla hampa utan att söka stöd, betraktas som narkotikaproduktion.

Om odling av hampa på Jordbruksverkets webbplats