2009-11-09

Tuffa oljor blir biodiesel
på Tolefors gård

I Axel Lagerfelts gamla ladugård återvinns begagnad frityrolja. Oljan omvandlas till biodiesel som värmer skolor och lägenheter i Linköpings kommun. Miljön går med vinst, men rent ekonomiskt är tillverkningen i dagsläget ingen lysande affär.

2006 började Axel Lagerfelt framställa biodiesel på den egna gården. Sedan ett år tillbaka görs biodielsen enbart av återvunnen olja, att göra diesel från egen raps blev olönsamt.

 

Axel Lagerfelt säger det själv: han gillar utmaningar. Att dra igång egen tillverkning av biodiesel 2006 var just det – en utmaning, och ett komplement till gårdens övriga verksamhet när spannmålspriserna rasade.

-Jag såg det här som ett spännande projekt, men kanske har jag varit lite väl road. Det här året blir något av ett märkesår, visar bokföringen att tillverkningen inte bär sina egna kostnader lägger jag kanske av.

Biodiesel blir kommunal värme

Det är många faktorer som påverkar lönsamheten t.ex. dieselpriset, priset på råvara och åtgången på de kemikalier som krävs i själva processen. Priset på fossil diesel är helt avgörande för prissättningen på biodiesel. Alla kunder är inte beredda att betala mer för ett förnybart bränsle, än för ett fossilt sådant.

Tolefors största kund är Linköpings kommun som använder biodiesel för uppvärmning i flera skolor, lokaler och lägenheter. De oljepannor som tidigare eldades med fossil eldningsolja går lika bra på biodiesel.
-Kommunen har fattat beslut om att byta dinodiesel mot biodiesel, och vår diesel hjälper dem att nå målen och förbättra miljöprofilen, säger Axel Lagerfelt som är väl medveten om att just miljönyttan är ett viktigt säljargument gentemot kunderna.

Ingen konkurrens med livsmedel

Intresset för Tolefors biodieseltillverkning är stort. Besökare kommer från hela världen för att lära mer om hur processen går till.

 

Miljönyttan var möjligen lite enklare att marknadsföra när Tolefors gjorde biodiesel på egenodlad raps. Att något är lokalproducerat är ett starkt säljargument. Men sedan en tid tillbaka har Axel Lagerfelt helt övergått till att enbart använda inköpta vegetabiliska oljor.

-Just nu räknar examensjobbare från Linköpings universitet på miljövinsterna om vi skulle köpa in olja utomlands, som fraktas till Sverige på lastbil för att sedan omförestras till biodiesel. Vi är nyfikna på hur stor skillnaden i koldioxidutsläpp blir jämfört med om man istället utgår från lokalt producerad raps.

Och det finns starka argument för att välja återvunnen olja istället för egen rapsolja.

-Vi återvinner ju redan använda oljor istället för att göra biodiesel av jungfruolja, som kan användas som livsmedel.

Olönsamt med egen raps

Det främsta skälet till att Axel Lagerfelt valde bort den egna rapsen var lönsamheten. När priset på rapsfrö steg från 1.80 till 4.70 lönade det sig helt enkelt inte att pressa egen rapsolja för framställning av biodiesel. Den delen av produktionen har han därför avvecklat och rapspressen är till salu.

Att sköta biodieselproduktionen kräver ungefär 60 procent av en heltidstjänst. Arbetstiden fördelas mellan medarbetarna på gården. För Axel Lagerfelt går en stor del av tiden åt till att jaga råvara. Länge hade han ett avtal med Mc Donalds och hämtade frityrolja på flera av deras restauranger i och kring Linköping. När efterfrågan på begagnade oljor steg fick han konkurrens av ett fettåtervinningsföretag, och fick istället köpa hamburgerkedjans olja via dem.

I den gamla ladugården har en stor tank installerats. Här lagras oljan i väntan på rening och omförestring.

 

Våren 2009 brann dock fettåtervinnaren ner och nu får man olja från flera håll. En del köps in via de oljemäklare som handlar med begagnade vegetabiliska oljor. Den senaste stora leveransen kom med lastbil och släp från Vitryssland, en annan bestod av solrosolja från Norge. När Bioenergiportalen är på besök kör en av medarbetarna in på gårdsplanen med det senaste tillskottet: ett överfullt fat med frityrolja från en grillrestaurang i närheten.

Syraförestring av tuffa oljor

I ett brandsäkrat rum står biodieselprocessorn och de stora kar där oljan renas genom sedminentering och centrifugering innan den kan omförestras.

 

Oljan tappas över i en stor tank, stor nog att rymma olja motsvarande en tankbil med släp. I tanken kan oljan lagras innan den pumpas vidare till de sedimenteringskar där den renas. Först därefter tar biodieselprocessorn, som omvandlar oljan till biodiesel, vid.

De många olika leverantörerna innebär att Tolefors också får in många typer av vegetabiliska oljor – oftast är de begagnade: palmolja, solrosolja, soyaolja, rapsolja. Axel Lagerfelt kallar sin råvara ”tuffa oljor”. De innehåller ofta höga halter av fria fettsyror (FFA) vilket ställer högre krav på biodieselanläggningen.

Vid Bioengeriportalens besök är processorn inne för service hos leverantören Ageratec i Norrköping. Hit fraktas processorn relativt enkelt per lastbil. Efter tre års drift byts nu bland annat pump och slangar.

 

Tolefors processor, som levererats av Ageratec i Norrköping, har byggts om i flera steg. Ursprungligen hade processorn två tankar: en för uppvärmning av råvaran och en där själva omvandlingen – omförestringen - skedde. För att klara de fettsyrarika oljorna har de två ursprungliga tankarna kompletterats med en tredje, där oljan först förbehandlas med svavelsyra innan den slutliga omförestringen med metanol och en katalysator (natriumhydroxid) sker.
(Mer om hur processen går till på Tolefors kan du läsa här
).

Dyra kemikalier påverkar lönsamheten

Genom att man i ett första steg använder svavelsyra krävs i nästa steg mindre av de dyra kemikalierna metanol och natriumhydroxid som används vid omförestringen.

Man behöver ingen högskoleexamen i kemi för att framställa biodiesel - de "recept" som används finns i princip färdigprogrammerade i processorn. Men vissa analyser krävs för att avgöra hur mycket kemikalier som ska tillsättas. Här testas oljans vattenhalt.

 

-Metanol och natriumhydroxid är dyra kemikalier, så det är viktigt att vi minimerar den åtgången. Det är faktiskt den faktor som har störst påverkan på lönsamheten. Sen gäller det naturligtvis att vi får ut så mycket som möjligt av det vi stoppar in. Helst vill jag att 97-98 procent av oljan omvandlas till biodiesel. Vi jagar hela tiden den perfekta mixen av sedimentering, rening, syra, metanol, natriumhydroxid, värme osv. för att få bästa möjliga resultat, säger Axel Lagerfelt.

Biodieseltillverkning ger få restprodukter, det enda som ”blir över” är egentligen glycerol (kallas också glycerin). En biprodukt som många biodieselproducenter haft svårt att hitta köpare av. Men på Tolefors har man funnit en lösning. Ett dryg mil bort - i Linköping – ligger nämligen Svensk Biogas biogasanläggning. Och glycerol är en utmärkt råvara för just biogasproduktion.

Samarbetet innebär att Svensk Biogas hämtar glycerolen på Tolefors gård. Glycerolen rötas till biogas, en process som i sin tur genererar en användbar restprodukt – biogödsel. I retur får Axel Lagerfelt certifierad biogödsel som sprids på åkrarna.

Europeisk standard kräver raps 

I dagsläget producerar Tolefors ungefär 400 kubik biodiesel per år, men Axel Lagerfelt skulle gärna fördubbla produktionen - om det går att hitta lönsamhet.

Oljan och glycerolen i stora dunkar innan den skeppas iväg: oljan till några av Linköpings kommuns oljepannor, glycerolen till Svensk Biogas i Norrköping.

 

-Helst skulle jag vilja producera biodiesel av återvunnen olja under sommarhalvåret, olja som kan säljas till värmekunder. Vintertid vill jag istället göra biodiesel av raps som klarar den svenska standarden, och som kan användas som fordonsbränsle.

Den biodiesel som idag görs på Tolefors gård uppfyller inte den europeiska standarden (EN 14214).
(Läs mer om biodiesel, rme och standarden här.)

-I Sverige måste biodiesel i princip tillverkas av raps för att klara standarden. Eftersom vi inte gör det säljer jag inte dieseln som drivmedel. Och jag kör inte heller våra egna maskiner på vår biodiesel, eftersom maskingarantierna inte gäller då.

-I framtiden tror jag det är viktigt att som lantbrukare vara självförsörjande på energi. Det är bara en tidsfråga innan skattereduktionerna på diesel försvinner, och då kommer det helt klart att löna sig att producera eget bränsle, säger Axel Lagerfelt.

Se även

En mer ingående beskrivning av tekniken och kemin bakom biodieselprocessen på Tolefors gård

Mer information om biodiesel, rme och den europeiska standarden.

Mer om biodiesel och rme på Bioenergiportalen

 Länkar

www.tolefors.se Tolefors gårds egen webbplats. Under ingången biodiesel finns en kort film från biodieselproduktionen. När filmen spelades in framställdes biodieseln fortfarande från egenproducerad raps.

Ageratec har levererat den biodieselprocessor som används på Tolefors gård www.ageratec.com.