Värmeforsks vd:
Bönder bör uppmuntras
odla åkerbränsle

I tre år har forskningsorganisationen Värmeforsk arbetat för att öka produktionen och användningen av åkerbränslena salix, halm, rörflen och hampa. Energibolagen har visat intresse, men produktionen av åkerbränsle har ändå inte kommit igång. Bönderna behöver uppmuntras att odla åkerbränsle, tycker Värmeforsks vd Gullvi Borgström.

Gullvi Borgström,
vd Värmeforsk

Det har skapats mycket ny kunskap i forskningsprogrammet "Grödor från åker till energiproduktion" om hur man odlar och skördar åkerbränsle, hur man transporterar det till förbränningsanläggningar, hur det kan mixas med andra bränslen vid förbränning, vilken ekonomi det kan ge jämfört med livsmedelsproduktion osv.

Forskningsresultaten ska diskuteras under en workshop den 23 november, då man också ska ta ställning till en eventuell fortsättning av programmet. Under våren 2010 kommer resultaten att publiceras i 20-30 rapporter.

Ett större seminarium ska hållas 27-28 januari nästa år, då de årliga Värmeforskdagarna fokuserar helt på framtida möjligheter att odla energigrödor.

Biobränslebrist att vänta
– Åkerbränsle är absolut en framkomlig väg, när det gäller att få fram biobränsle i Europa, säger Gullvi Borgström.

Det kommer utan tvekan att bli brist på biobränsle i Europa, mot bakgrund av EU-direktivet, att minst 20 % av energiproduktionen ska vara förnyelsebar 2020. Detta är något som berör alla EU:s medlemsstater och biobränslebaserad kraftvärmeproduktion är en av lösningarna för att nå målet, menar hon.

Halm är ett åkerbränsle som kan
ge lönsamhet, enligt Värmeforsk.

– Efterfrågan kommer att leda till ökade priser, och åkerbränsle kan bli ett bra komplement till skogsbränsle, för att säkra tillgången på råvara. För att nå klimatmålen måste alla förnyelsebara energikällor utvecklas, samtidigt som energianvändningen effektiviseras, säger Gullvi Borgström.

Åkerbränsle bra affär
Resultaten i de projekt som håller på att sammanställas visar tydligt att odling av åkerbränsle kan vara en bra affär, framhåller hon. Fast energiodling kan innebära ett annat sätt att jobba än jordbrukare är vana vid, med skörd vart fjärde år i stället för varje år, och med ett behov av andra typer av skördemaskiner.

– Vår ambition har varit att försöka föra samman odlare och energiproducenter, men vi har oftast nått odlarna bara genom deras branschföreträdare. Odlarna själva har inte varit med, och det tycker jag är olyckligt.

Gullvi Borgström skulle vilja arrangera lokala möten, där odlare och energiproducenter kan träffas, och där energiodlare kan dela med sig av sina erfarenheter till jordbrukare som är lite nyfikna eller funderar på att börja odla åkerbränsle.

Efterlyser entusiasm
Hon efterlyser också lite entusiasm från ledningen i jordbrukarnas branschorganisationer.

– Biogas och vindkraft är angelägna verksamheter, men det finns fler energiaffärer att satsa på för bönderna, som de inte bör missa! Låt entreprenören blomma! säger Gullvi Borgström.

Forskningsprogrammet "Grödor från åker till energiproduktion" har finansierats av branschgemensamma energiföretag inom forskningsorganisationen Värmeforsk tillsammans med Stiftelsen lantbruksforskning (SLF) och Energimyndigheten.

Se även

Värmeforskdagarna
program och anmälan till ett seminarium 27-28 januari 2010 om programmet Grödor från åker till energiproduktion.

Två av tre lantbrukare sysslar med förnybar energi Resultat från LRF:s energienkät

 

 

Bookmark and Share
Senast uppdaterad: 2009-11-13
Skriv ut
7988920