2009-11-19

Grön el från gödsel på Odensviholm

Gödsel från gårdens 1000 nötdjur gör Odensviholm självförsörjande på el. Den nya, tyska biogasanläggningen, med tillhörande kraftvärmeproduktion, ska producera en dryg miljon kWh el per år.

Fredrik Svensson ser gärna att elpriset går upp, då lyfter de ekonomiska kalkylerna.
 
-Ju högre elpriset är desto bättre ser kalkylen ut, säger Fredrik Svensson, en av fem delägare på Odensviholms gård strax norr om Västervik.
Han tillägger – halvt på skämt.
-Så det gäller att vi gör av med så mycket el som möjligt. Det är ju den el vi gör av med själva som vi tjänar bäst på.

Odensviholm använder varje år cirka hälften av den miljon kilowattimmar som biogasanläggningen förväntas producera. Lika mycket el ska säljas ut på nätet. När kalkylen för anläggningen gjordes räknande man på ett elpris på 50 öre och ett elcertifikatpris på 20 öre. Sedan dess har elpriset sjunkit, men å andra sidan har elcertifikaten gått upp i pris, så kalkylen går fortfarande ihop. På tio år ska anläggningen ha betalat sig.

Sälja el - en krånglig historia

Att sälja el ut på nätet visade sig dock vara en krånglig historia. Biogasanläggningen togs i drift för ett år sedan (november 2008) och fungerade fullt ut i mars 2009, men först ett drygt halvår senare fick man ordning på elleveranserna.

I en separat container står gasmotorn, en konverterad åttacylindrig dieselmotor som enbart kan köras på gas.
–Den är som en gammal hederlig moppe, som får noppor på stiften, säger Fredrik Svensson.
 
-Eon installerade en ny mätare hos oss som skulle mäta både in- och utgående el, men det fungerade inte alls. De var väldigt bra på att mäta den el som gick in, men inte på det som gick ut. Nu har vi tecknat avtal med elbolaget Bixia som satsar på förnybar energi. Hittills verkar det funka.

Elen produceras av en gasmotordriven generator. Gasmotorn, en V8 på 430 hk, är stor i förhållande till hur mycket biogas anläggningen just nu producerar och körs därför på dellast. När Bioenergiportalen är på besök visar mätarna på en momentan produktion på 130 kWh/timme. Motorn går inte heller hela dygnet.

Högre temperatur ger mer gas

Den gröna rötkammaren (till höger) har en aktiv reaktorvolym på 1700 kbm. Till vänster syns mellanlagret dit flytgödseln pumpas från gödelsbrunnarna. Genom att blanda gödseln här får man ett substrat av homogen kvalitet som rötkammaren kan tillföras i ett jämt flöde.
 
-Jag vill självklart ha upp gasproduktionen så att motorn kan gå dygnet runt. Därför försöker jag just nu höja temperaturen i rötkammaren till 38-39 grader. Med högre temperatur skulle vi få ut mer gas, men samtidigt måste man vara lite försiktig. Vi får inte gå över 40 grader och vid 44 grader stendör mikroorganismerna därinne, säger Fredrik Svensson och nickar mot den 2000 kubikmeter stora, gröna rötkammaren.

Fastgödsel, foderrester och annat växtmaterial sönderdelas i ett tillblandningsbehållare och skruvas sedan upp till rötkammarens övre del.
 
I kammaren rötas varje dag 47 kubikmeter flytgödsel och 2800 kg fastgödsel. Flytgödseln pumpas från gårdens gödselbrunnar till ett mellanlager där flytgödsel från de olika brunnarna blandas samman innan det når rötkammaren.

Fastgödseln körs med lastmaskin från djupströplattan och tippas i en tillblandningsbehållare där materialet skärs sönder med knivar. I princip liknar utrustningen den som används vid foderhantering. I samma behållare tippas också dåligt ensilage, som på Odensviholm ofta är majs, och foderrester.

"Allt går genom biogasanläggningen"

-Numer passerar allt biogasanläggningen. Flytgödsel är lättrötat och går mer eller mindre rakt igenom rötkammaren. Vi märker direkt när det går in mer energirikt substrat som majs. Då får vi ut mer gas och motorn går längre.

I kontrollrummet ser Fredrik Svensson hur mycket gas en viss substrarblandning ger, men fortfarande har han svårt att avgöra om processen är den bästa möjliga.

-Vi får analysresutat från Tyskland, på tyska, så de kan vi inte läsa. Men WELtec säger att processen går bra. De är också direktkopplade via dator mot anläggningen och kan hela tiden följa processen.

Tysk anläggning i byggsats 

Gasmotorn står i en separat container. Röret i förgrunden är kondensavskiljaren som avlägsnar vatten i biogasen. Innan den når gasmotorn passerar gasen också en avkylare som komprimerar gasen. Här sitter också ett aktivt kolfilter som reducerar svavelhalten.

Det är just tyska WELtec Biopower som leverarat biogaslösningen. Gasmotor, pumprum och kontrollrum levererades färdigmonterade i två containrar och var i princip bara att koppla in. Rötkammaren och mellanlagret byggdes på plats av två montörer från WELtec. De samarbetade med sex montörer som Odensvilholm själva stod för. Från det att WELtec rullade in tills anläggningen stod klar tog det ungefär fyra månader.

-Vi tog kontakt med SBI-lantbruk (Swedish Biogas International) och de tog fram fyra förslag på anläggningsleverantörer. Vi fastnade för WELtec eftersom de verkade ha en tillförlitlig teknik och lång erfarenhet. Här i Sverige finns inte så mycket att luta sig mot, så varför inte luta sig mot den kunskap som finns i Tyskland.

Offertdiskussioner och teknikstrul

Men samarbetet har inte gått helt smärtfritt.

-Vi pratar ju inte direkt samma språk och de har ett annat sätt att arbeta. Det gick till exempel inte att snacka direkt med killarna som var här uppe om vi ville ändra någonting, först måste de i så fall diskutera med sin chef nere i Tyskland. Arbetet tog alltså onödigt lång tid.

En liten gödselbrunn i den stora. Till den lilla brunnen går utgödslingen. Dränkbara pumpar pumpar gödseln vidare till biogasanläggningen. Efter processen hamnar rötresten i den stora gödselbrunnen. Lösningen är en egen idé, som sparade Odensviholm 300 000 kronor. I annat fall hade man tvingats gjuta en ny stor gödselbrunn för rötresten. Brunnen på bilden har ännu inte börjat fyllas med rötrest.
 
Det uppstod också diskussioner om vad offerten omfattade. Odensviholm ville ha gårdens samtliga gödselbrunnar anslutna till rötkammaren, medan WELtec hävdade att offerten bara gällde en brunn. Det här innebar att alla rördragningar inte var färdigställda när anläggningen skulle startas upp, och rötkammaren fick därför fyllas med flytgödsel med hjälp av en traktorburen pump. Under en tid därefter kunde man enbart tillföra fastgödsel, och först i mars 2009 fungerade allt enligt plan.

Under sommaren 2009 drabbades man av ytterligare ett bakslag när den ena nedsänkta omröraren i kammaren gick sönder. Att byta ut den innebar att membrantaket, som också fungerar som gaslager, måste monteras ner och nivån i rötkammaren sänkas. Temperaturen i kammaren sjönk och med den gasproduktionen.

Avvattnad av rötrest ger framtida vinst

Egenproducerad el är inte den enda vinst som Odensviholm gör på biogasanläggningen. Den rötrest anläggningen genererar innebär dessutom att man minskar kostnaderna för handelsgödsel.

-Men i år var vi nog lite väl tuffa och köpte in handelsgödsel i underkant.

 
Den största (3200 kbm) av Odensviholms tre gödselbrunnar. Länsstyrelsen var tveksamma till om det skulle bildas ett tillräckligt kraftigt svämtäcke på brunnarna med rötrest.
–Men det råder det inget tvivel om numer, säger Fredrik Svensson som nu slipper täcka brunnarna.

 

 
Tester visar att rötresten innehåller 3 kg ammoniumkväve per kubik, alltså 1,5 gånger mer än orötad nötflytgödsel. Någon analys av totalkvävet har man ännu inte gjort. Rötresten sprids i växande gröda. För Odensviholms del handlar det i huvudsak om vall, men även majs och spannmål.

-När det gäller gödselbiten är det här med biogas bara ett första steg. Vi planerar att avvattna rötresten, och det är då vi gör de största vinsterna. Idag innehåller rötresten 75-80 procent vatten, med rätt teknik kan 60 procent av det vattnet tas bort och man får kvar ett torvliknande fastgödsel. Det sparar en massa diesel om man slipper köra ut vatten på åkrarna och markpackningen blir mindre, säger Fredrik Svensson.

"Det blir ingen överskottsvärme" 

Man brukar hävda att en biogasdriven kraftvärmeanläggning ger en tredjedel el och två tredjedelar värme. Teoretiskt borde alltså Odensviholm få en hel del värme över även sedan rötkammaren värmts upp.

-Det där med överskottvärme är bara snack. Det blir ingen överskottsvärme, allt går åt till att värma gödseln, säger Fredrik Svensson.

-Vi hade alla möjliga idéer: vi tänkte till exempel värma vår verkstad med biogas eller kanske till och med bygga ett växthus. De planerna har vi lagt ner helt.

Utökad mjölkproduktion gynnar gasen

Kanske skulle värmeöverskottet bli större om Odensviholm fullt ut kunde utnyttja rötkammarens potential genom samrötning med andra substrat, till exempel avfall från livsmedelsindustrin.

På Odensviholm finns idag cirka 1000 nötdjur. Nu byggs mjölkproduktionen ut och antalet mjölkkor ska öka från dagens 380 till cirka 450.
 
Anläggningen är stor nog att producera nästan det dubbla mot vad man idag räknar med att få ut. Men att röta annat än vad gården ger är inte aktuellt för Fredrik Svensson just nu. Det skulle dessutom kräva en ny miljöprövning.

-Men vi bygger ut mjökproduktionen och ökar antalet kor till 450. Störst blir skillnaden först nästa höst när vi borde kunna pumpa in 60 kubik flytgödsel i rötkammaren per dag.

Gick miste om biogasmiljoner

Totalt innebär biogasanläggningen på Odensviholm en investering på 8,5 miljoner kronor, av det har cirka 6 miljoner kronor gått till själva anläggningen. Med undantag för 600 000 kronor har gården stått för alla kostnader. Man var ett halvår för tidigt ute för att ta del av det nya investeringsstödet för biogas, vilket i så fall hade kunnat ge Odensviholm ett stöd på 2 miljoner kronor.

-Vi trodde att vi skulle kunna få del av investeringsstödet retroaktivt, men fick nej. Vi försökte ta reda på när stödet skulle komma, men fick inga besked och till slut ville vi inte vänta längre. Det känns rätt surt att vi nu straffas för det.

Mer konkreta planer på biogas har man på Odensviholm haft de senaste 1,5 åren. Men redan på 1970-talet var Fredrik Svenssons farfar inne på idén, men då fanns inte tekniken för att göra verklighet av funderingarna.

-Vi har gott om gödsel och gödsel innehåller mycket energi, och då känns det fel att inte ta den tillvara. Men för att göra en sån här sak måste man vara engagerad. Det tar mycket tid, och man måste vara nyfiken och våga testa, leka lite.

 
 
Se även

Fakta om biogasanläggningen på Odensviholm.

Länkar

SBI-lantbruk  (Swedish Biogas International)har hjälpt Odensviholm med projektering av anläggningen. På deras webbplats finns en en bildserie som visar hur anläggningen byggs.

Tyska WELtec BioPower  har leverarat biogasanläggningen.

 

Bookmark and Share
Senast uppdaterad: 2013-08-12
Skriv ut
6744250