Ökat intresse för energigrödor

Experterna är överens: ur ett europeiskt perspektiv behövs det mer energi från åkrarna, skogen kommer inte att räcka till. Men hur ska man få fler att odla energigrödor? Långsiktig energipolitik, och ekonomiska startbidrag är viktigt. Intresset från energibolag och värmeverk finns redan, och priset på bioenergi blir allt bättre. Det framkom vid de årliga Värmeforskdagarna 27-28 februari.

I Sverige är energigrödor från åkermark är fortfarande en nästan helt outnyttjad tillgång som bränsle till uppvärmning och elproduktion. Av den totala energianvändningen i Sverige (404 TWh år 2007) kommer ungefär en tredjedel (ca 130 TWh) från biobränsle. Men nästan allt biobränsle kommer från skogen i form av trädbränsle och returlutar från massaindustrin. Åkerbränsle bidrar med endast 1 TWh energi per år.

Svenska energiföretag har genom forskningsorganisationen Värmeforsk och med stöd av Stiftelsen svensk lantbruksforskning drivit ett treårigt forskningsprogram – Grödor från åker till energi. Där har forskare fokuserat på hur man ska få energigrödorna salix, rörflen, hampa och halm att fungera bra som bränsle i storskalig energiproduktion och vad som måste till för att odlingen ska ta fart.

Energibolag vill ha energigrödor

De årliga Värmeforskdagarna fokuserade därför på energigrödor, och flera representanter för energibolag vittnade om ett stort intresse. Bland annat därför att skogsbränslet blir allt dyrare, och för att konkurrensen om det kommer att öka.

- Vi har kommit till ett läge då odlade energigrödor definitivt har ett berättigande i Sverige. Prisnivån för vad vi betalar för bränsleflis låg länge lite över 100 kr per MWh, men i dag ligger priserna betydligt högre, uppåt 200 kr/MWh. Det är klart över produktionskostnaden för flera energigrödor, sade Hans Nordström, chef för Vattenfall Värme Norden och forskningsprogrammets ordförande.

Skog - en begränsad resurs

Skogsbolag och forskare arbetar numera på att öka uttaget av skogsbränsle i skogen och att undersöka hur man genom förädling och gödsling ska kunna öka skogens avkastning. Tron på att skogsbränsle ska fylla behovet av biobränsle, anses ha bromsat satsningen på energigrödor.

- Skogen kommer att räcka långt, men problemet är att där det finns mest människor, i storstadsregionerna, där finns det minst skog. Vi kommer att få ”öar” i Sverige med stark efterfrågan på halm och energigrödor, sade Pål Börjesson, från Lunds universitet, en av Sveriges främsta energisystem-forskare.

Han nämnde också en ”joker” i biobränsleutvecklingen: en förväntad EU-skatt på koldioxidutsläpp liknande den som finns i Sverige.
Med en sådan skatt blir avsättningsmöjligheten för svenskt biobränsle utomlands gigantisk, vilket innebär ökad konkurrens och kraftigt höjda biobränslepriser för de svenska energibolagen, och i förlängningen högre konsumentpriser på värme och el.

Energi på åkern inget nytt

Svensk Fjärrvärmes vd Lena Sommestad ifrågasatte den kritik som ibland framförs mot att odla energigrödor på jordbruksmark.

- Det är inget nytt att använda jordbruksmark till energigrödor. På 1880 och -90-talen var havre en av Sveriges viktigaste exportprodukter. Havren odlades på marginaljordar som bröts upp i Västergötland, och den såldes till England som bränsle till Londons hästar!

Att energiodling skulle medföra matbrist, fick inte något gehör på Värmeforskdagarna.

- I globalt perspektiv finns det ingen motsättning mellan mat och energi, ännu mindre i Sverige, sade Harald Svensson, chefsekonom på Jordbruksverket.

Energigrödor kräver långsiktig politik

Hur ska man då få igång energiodlingarna? Forskningsprogrammets resultat visar att det behövs samordning och samverkan mellan odlare, och mellan odlare och energibolag. Odlarna behöver veta att de kan få avsättning för grödorna innan de vågar investera, och kraftvärmeverken är beroende av en långsiktig bränsleförsörjning. Det behövs också bättre lösningar för lagring och transporter.

Flera av talarna på Värmeforskdagarna betonade också vikten av en långsiktig energipolitik, med blocköverskridande överenskommelser. Det är svårt att göra långsiktiga satsningar, när utgången av ett riksdagsval riskerar att förändra de ekonomiska förutsättningarna för satsningen.

- Dessutom behövs det anläggningsstöd för salixodlingar, tills vi har åtminstone 30 000-50 000 välväxande hektar. I dag har vi 14 000 hektar salix, och det mesta bygger på det som planterades före 1996, sade Gustav Melin, vd för Svenska bioenergiföreningen.

Carina Johansson, red Bioenergiportalen.se.

Bookmark and Share
Senast uppdaterad: 2010-04-06
Skriv ut
7988907