Några frågor om Igelsta kraftvärmeverk …


 Madeleine Engfeldt-Julin

… till Madeleine Engfeldt-Julin, informationschef på Söderenergi. Igelsta är nu Sveriges största bioeldade kraftvärmeverk. Det stod färdigt i december 2009, och invigdes i mars av kung Carl XVI Gustaf. Den 8 maj blir det Öppet Hus för alla invånare i Södertälje, Botkyrka, Huddinge, Nykvarn och Salems kommuner.

Varifrån ska ni ta allt bränsle till kraftvärmeverket?
– När vi började jobba med Igelstaprojektet 2004 kom vi snabbt fram till att vi kommer att få en mycket stor bränsleförbrukning. Det gällde att säkra tillgång och logistik. Därför har vi träffat avtal med de flesta större biobränsleleverantörer i Sverige, bland andra Södra, Såtab, SCA, Mellanskog och Sveaskog. Vi har långsiktiga kontrakt med dem. Vi kommer att behöva minst 500 000 ton skogsflis per år. 

– När det gäller logistiken, måste det bli tåg. Men det var för dyrt och svårt att köra tåg direkt till kraftvärmeverket som ligger i Östertälje, så vi har låtit Brinova bygga en bränsleterminal i Nykvarn på ett åtta hektar stort område som ligger precis bredvid Svealandsbanan. Dit kör vi cirka 200 000 ton skogsbränsle per år.

– Lokala skogsbränsleleverantörer levererar också med lastbil. Returbränsle såsom utsorterat industriavfall och returträ samt stamved levereras till oss med lastbil från regionen samt med båt till vår egen hamn i Igelsta från bland annat Baltikum, Tyskland och Belgien. Vi eldar också en mindre del torv främst från Baltikum.

Vad betalar ni för bränslet?
– Vi pratar inte om priser, av konkurrensskäl. Det går inte så länge marknaden inte är transparent.

Vad tror ni om prisutvecklingen?
– Jag tror att priserna kommer att öka, allt eftersom konkurrensen ökar, och det kommer den att göra. Det finns ju bland annat krav på att 20 % av energitillförseln inom EU ska komma från förnybara energikällor år 2020.

– Vår bränslefilosofi är att hitta avfallsströmmar runt om i världen, som är OK ur miljösynpunkt att elda och som passar våra pannor. Vi kommer nog att få se många olika bränslen. Vi har med tiden lärt oss att tänka flexibelt, eftersom efterfrågan på exempelvis skogsflis ökar, och nya rön eller nya skatter tillkommer. I vår CFB-panna (cirkulerande fluidbädd) i det nya kraftvärmeverket kan vi elda det mesta, även avfall. Men kontroll, kvalitet och spårbarhet är viktigt för oss.

Kommer ni även att behöva svenskt åkerbränsle?
– Ja det kan nog tänka sig, när marknaden fungerar. Dels salix – vi vill gärna få igång salixodlingar runt omkring oss – dels rörflen. Men det krävs stimulans från statsmakterna för att få igång salixodlingarna. Vi hade en lokal salix-leverantör som levererade till oss i höstas på prov.

Hur stora mängder ska en lokal odlare av åkerbränsle ha för att intressera er?
– För oss räcker det inte med en mindre lokal leverantör. Enligt vår bränsleavdelning är minimikvantiteten för att vi ska vara intresserade av till exempel salix cirka 10 000 ton per år. Med en omloppsperiod på 4 år och en produktion på 20 ton per hektar och år, det vill säga 80 ton TS/ 4 år så behövs då ungefär en salixodling på 500 hektar.

Vilken är bakgrunden till kraftvärmeverket?
– Vi hade länge pratat om att bygga ut kraftvärmen på Söderenergi, men kalkylerna blev lönsamma först när elcertifikaten kom. Det är tre kommuner som har gjort den här satsningen tillsammans: Södertälje, Botkyrka och Huddinge. Söderenergi är deras produktionsbolag som levererar fjärrvärme till Telge nät, Södertörns fjärrvärme och Fortum.

Hur många kraftvärmeverk av er storlek finns det plats för i Sverige, med tanke på konkurrensen om biobränsle?
– Det är en stor utbyggnad på gång i Sverige, och det är positivt så länge som vi importerar fossil el från kontinenten. Man kan också tänka sig ett scenario där vi exporterar förnybar energi till Europa och hjälper EU att nå sina miljömål. Det finns förstås en begränsning om alla ska elda biobränsle, men enligt Svebio, Svenska Bioenergiföreningen, kan vi utan problem fördubbla uttaget av grot ur skogen. Många av dem som bygger ut nu är också sopförbränningsanläggningar.




Din kommentar visas först sedan den har godkänts av en webbredaktör. Ange alltid e-postadress (den visas inte vid kommentaren) och glöm inte att skriva under din kommentar med signatur.


Bookmark and Share
Senast uppdaterad: 2011-09-06
Skriv ut
6744229