Bioenergin efter valet

av Kjell Andersson, Svebio

Hur påverkar valet bioenergin? Om endera alliansen eller de rödgröna hade vunnit egen majoritet hade svaret varit enkelt. Vi hade bara behövt läsa den vinnande sidans valmanifest för att se vilka förslag som finns för den kommande mandatperioden.

Nu är det inte lika enkelt. Vi har fått en minoritetsregering som till varje pris vill undvika att göra sig beroende av Sverigedemokraterna. Vi har fått en rödgrön opposition som också till varje pris vill undvika att samarbeta med Sverigedemokraterna. Det bäddar för överenskommelser i sakfrågor över blockgränsen, kanske också i energifrågorna.

Lagda kort ligger
Regeringen kommer säkert att hävda att ”lagda kort ligger”, att beslut som redan tagits i riksdagen ska fullföljas, även om oppositionen har motsatt uppfattning. Det gäller exempelvis kärnkraftsfrågan, där regeringen öppnat för ansökningar om byggen av nya reaktorer vid de befintliga verken. Bara en mer omfattande politisk uppgörelse mellan regeringen och miljöpartiet skulle kunna få alliansen att ompröva det beslutet. Miljöpartiet skulle troligen kräva att man inte ger några tillstånd under mandatperioden.

Två andra frågor där regeringen och miljöpartiet har starkt delade meningar är synen på stora infrastrukturprojekt, där miljöpartiet vill stoppa Förbifart Stockholm och hellre vill ha ett mer järnvägsinvesteringar, t ex Norrbotniabanan. Också här tycker nog regeringen att lagt kort ligger.

 
Bensinskatten - en möjlig kompromissfråga
Under valrörelsen har regeringspartierna låst sig mycket hårt för att inte höja skatten på bensin – de rödgröna har föreslagit en mindre höjning på totalt 49 öre i två steg, och miljöpartiet ville ursprungligen lägga på 2 kronor. I Klimatberedningen var alla partier för ett par år sedan ense om att höja med 70 öre plus moms.

Sverige har idag lägre bensinpris än de flesta jämförbara EU-länder. Genom att bilarna blir allt effektivare betalar bilägarna dessutom år efter år allt mindre i bensinskatt. För utvecklingen av E85-marknaden är det nödvändigt med en prisskillnad på cirka 3 kronor/liter mellan bensin och E85. Kanske kan förhandlingar mellan blocken leda till en kompromiss som ger en viss höjning av bensinskatten.

Regeringen har redan lagt förslag om höjning av skatten på diesel med 20 öre, och om höjd koldioxidskatt för den lätta industrin och de areella näringarna. Här öppnar sig nya marknader för bioenergin under de kommande åren. Industrin utanför den handlande sektorn (de som inte måste ha utsläppsrätter) får också en höjning av energiskatten vid årsskiftet.

Biogas en favorit hos alla
När det gäller biodrivmedel och miljöbilar har alliansen lagt en rad förslag som man säkert kommer att försöka driva igenom i anslutning till budgetpropositionerna. Man vill höja låginblandningen av etanol i bensin och biodiesel i diesel, men begränsa skattefriheten till 6,5 procent för etanol och 5 procent för biodiesel. Det betyder i praktiken en skattebroms som förhindrar låginblandning utöver den nivån. Det lägre förmånsvärdet för flexifuelbilar avskaffas, medan gasbilar får behålla reduktionen med 40 procent.
Sammantaget innebär förslagen en kraftig försämring för etanolen och en tydlig favorisering av biogas. Men biogasen är en favorit både för regeringen och oppositionen just nu.

Elcertifikaten kommer att påverkas av att Sverige sannolikt får en gemensam certifikatmarknad med Norge. Det leder till att svenska elkonsumenter får subventionera redan lönsam norsk vattenkraft, vilket i första hand kommer att gå ut över utbyggnaden av vindkraften. Biokraften påverkas mindre.

Vad blir summan för bioenergin under den kommande fyraårsperioden:

  • På värmemarknaden fortsätter de höga koldioxidskatterna att driva på utvecklingen med mer biobränsle för värme. Marknaden växer främst för bioenergi för uppvärmning och processer i industrin och de areella näringarna.
  • På elmarknaden ger elcertifikaten fortsatta investeringar i biokraftvärme.
  • På drivmedelsmarknaden råder större osäkerhet. Varken regeringen eller oppositionen har gett klart besked om vad som händer med skattebefrielsen för biodrivmedel efter 2013, och det bromsar investeringar. Alliansens förslag missgynnar etanol och biodiesel. Alla vill ge biogasen positiv särbehandling, men det finns stor risk för bakslag och besvikelse om inte produktionen av biogas håller jämna steg med efterfrågan från nya fordon.
  • Vid sidan av den svenska marknadsutvecklingen gäller det att hålla ögonen på växande marknader i andra EU-länder. EU ska ju samfällt nå målet 20 procent förnybart 2020, och det kommer att leda till ökad efterfrågan på biobränslen i alla medlemsländer.

 




Din kommentar visas först sedan den har godkänts av en webbredaktör. Ange alltid e-postadress (den visas inte vid kommentaren) och glöm inte att skriva under din kommentar med signatur.


Bookmark and Share
Senast uppdaterad: 2011-09-06
Skriv ut
6496658