Energigrödor – bättre förutsättningar än någonsin!

av Gullvi Borgström och Hans Nordström, Värmeforsk

Om hundra år får man hoppas att all vår energi kommer från helt hållbara energikällor, som inte har någon bränslekostnad alls. Men det tycks vara långt dit och de flesta prognoser pekar nu istället på ett globalt ökat fossilutnyttjande under många decennier. Mot den bakgrunden är det uppenbart att klimatacceptabelt och i övrigt hållbart biobränsle så långt möjligt ska ersätta fossilförbränning.

Visserligen finns mycket skog och därmed skogsbränsle i Sverige, men i Europa och än mer globalt är synen på skogens användning mycket mer restriktiv. Skogens potential är där begränsad och lösningen ligger i energigrödor. För Sverige kan utökad export av skogsenergi vara en klar realitet när EU ska klara de s k 202020-målen, vilket då innebär att även våra bioenergibehov kan behöva väsentligt utökade volymer energigrödor.

Dessutom kan det bli en mycket bra och långsiktig affär för de som är villiga att satsa på energigrödor. Kostnadsuppföljning visar att produktion av Salix idag kan ske till en nivå av ca 150 kr/MWh. Genom utveckling och uppskalning bedöms även väsentliga kostnadsreduktioner kunna göras – ända upp till 30 % i vissa fall. Och bioenergipriset verkar nu stabiliseras runt 200 kr/MWh. Vissa länder, som kraftigt behöver utöka sin bioenergianvändning, kan komma att införa styrmedel som också pressar marknadspriset uppåt.

Salix – en lång historia
När Gustav Siren för kanske 30 år sen drog igång tänket om energigrödor var vi nog många som tyckte det var lite långsökt . När sen staten gav etableringsstöd utan krav på produktion – och plantering i många fall skedde på mark där ”ändå inget växte” blev det inte så bra. Milt sagt!

Otillräckligt utvecklade kloner, problem med ogräs, vilt och gödning mm gjorde inte saken bättre. Salix fick ett oförtjänt dåligt rykte som fortfarande sitter fast i huvudet hos många. Och alternativet skogsbränsle har under lång tid varit billigt – rationaliseringar och utveckling gjorde att prislappen nominellt var nästan densamma i ett kvarts sekel, dvs reellt en kraftig prissänkning.

Energigrödor skapar möjligheter för Europa
Nu är läget annorlunda. De ovan nämnda målen för varje EU medlem år 2020 kräver totalt att nuvarande bioenergivolym ska minst fördubblas på mindre än 10 år. Och nuvarande ökningstakt motsvarar inte alls det som målet kräver. Dessutom bedöms energigrödor som den stora potentialen för EU – inte skogsbränslen.

Konflikten med livsmedelsproduktion lyfts fram av vissa – men många svenska och utländska forskare har visat att väsentliga volymer åkerenergi kan produceras utan problem med matproduktionen. Och skulle det vara problem är det ju bara att återgå till matproduktion!

Förfular det landskapet? Inte alls! Böljande åkrar eller grön skog ses av de flesta som vackert landskap. Varför skulle något mitt emellan vara fult? Det handlar nog mest om inskränkthet och ovana. Och alternativet, som Salix ytterst ersätter, en svart kolgruva, är väl knappast bättre. Fast den ligger ju inte här.


Från forskning till praktik
Vad händer nu? Värmeforsk och Stiftelsen Lantbruksforskning har i programmet för energigrödor visat att stora volymer energigrödor, säg 10 TWh 2020 samt 20-30 TWh 2030 är fullt möjliga att kommersialisera i Sverige.  Inom forskningsprogrammet har också verifierats att t ex energiomvandling av Salix inte heller innebär några merkostnader jämfört med att förbränna skogsbränsle för den som har rätt panna och vet hur man eldar.

Eftersom tillräcklig kunskap om energigrödor således finns i stor utsträckning behövs lösningar för konkret etablering – att omsätta kunskap och erfarenhet i nya bränslekedjor. Att visa goda exempel. Teknisk utveckling behövs också för att göra verksamheten bättre, men nu kanske än mer insatser för att få bort ”icke tekniska hinder” såsom attityder och förhållningssätt.

Nu behövs drivande aktörer
Den direkta implementeringsinsatsen primärt bör handhas av en drivande aktör med direkt och regional koppling till lantbruksverksamheten. Visserligen pågår en del regionala och väl fungerande Salixverksamheter, bl a i Västmanland och Skåne, men det behövs mer. Många samordnande aktörer är intresserade men ingen har hittills visat behövlig handlingskraft eller haft ekonomiska medel.

  • Vid ett möte som Värmeforsk kallade till i December 2010 meddelade dock Hushållningssällskapet att de fått medel beviljade för ett projekt –” Nationell samordning och projektutveckling av småskaliga bränslekedjor”. Detta förefaller vara ett bra forum för fortsatt promotande och uppstart av mer energigrödeverksamhet. Hushållningssällskapet ska återkomma med mer konkret feedback om upplägget under början av 2011.
  • Jordbruksverket har konstaterat behovet av utökat agerande för energigrödor och haft en Salixworkshop 25 Januari 2011 för att bl a få synpunkter om vad de ska kommunicera avseende Salix. Feedback förväntas rimligen snart/våren 2011.
  • LRF utvecklar sin energistrategi där det mesta förnybara mellan biogas och vind diskuteras – och ett klart intresse för energigrödor finns. Ytterligare beslut under våren 2011.


Värmeforsk - en villig samarbetspartner
Oavsett hur frågan hanteras vidare av lantbruksorganisationerna har Värmeforsk klargjort intresse av samarbete, speciellt för att de tillkommande volymerna ska hanteras och energiomvandlas på bästa sätt. Även systemfrågor och helhetssyn från användarsidan har Värmeforsk intresse av att utveckla.

Biobränslet svarar ofta för halva kostnaden för många energiverk men intresset och möjligheten att strategiskt arbeta för en långsiktig och kostnadsacceptabel bioenergiförsörjning är ofta begränsad. En långsiktig och hållbar bioenergiförsörjning till rätt pris för både producent och användare är extremt viktigt för Sverige med sitt stora biobränsleberoende.

Energimyndigheten agerar på många olika sätt i frågan och vid ”Bränsleprogramsmöte” 8 Feb 2011 framkom att ökad hållbar bränsletillförsel från åkern står högt upp på agendan, att Salix lider av många gamla sviter – men att Salix idag kan nyttjas som ett klart lönsamt alternativ för både odlare och användare. Dessutom, på Europanivå, har intresset för Salix ökat markant vilket kan förväntas ge både utvecklings- och marknadsfördelar för Sverige.

Läget är nytt!
Ökad salixkunskap, högre marknadspriser och kommande ökat bioenergibehov är fakta. För att få igång mer energigrödeverksamheter är en klok rollfördelning mellan berörda aktörer viktigt att fastlägga – och direkt agerande snarast efter det!

Så snart ett mer konkret ansvarstagande för utökad regional implementering och demoverksamhet är uttryckt från en/eller flera lantbruksorganisationer avser vi från Värmeforsk beskriva hur vårt användarnätverk och samlade kunskapsbas bäst kan komplettera och bidra till ett helhetsmässigt lyckat utfall. Vi är övertygade om att svensk energigrödeverksamhet kan tillföra mycket för svenskt lantbruk, för svenska bioenergianvändare och för Sverige i ett EU perspektiv.




Din kommentar visas först sedan den har godkänts av en webbredaktör. Ange alltid e-postadress (den visas inte vid kommentaren) och glöm inte att skriva under din kommentar med signatur.

Sten Segerslätt 2011-03-03 13:19:11
Har idag levererat salixflis från ett fält där bruttointäkten blev 39920:-/ha. Hyfsat godkännt!
Bookmark and Share
Senast uppdaterad: 2011-09-06
Skriv ut
6625814