Salix vinner enligt nytt sätt att räkna

Beräkningar utifrån en ny typ av kalkyl, kallad totalstegskalkyl, visar att det är mer lönsamt att odla salix än spannmål med de prisförhållanden som nu råder för spannmål. Dessutom visar totalstegskalkylen att reducerad jordbearbetning kan bidra till ökad lönsamhet.

Totalstegskalkylen beaktar alla direkta och indirekta kostnader i odlingen, även overheadkostnader.

– På så sätt synliggör den kostnaderna mer än de traditionella kalkylerna gör, säger Håkan Rosenqvist, fristående forskare och ekonomikonsult, som är den som har lagt grunden för användning av totalstegskalkylen inom lantbrukssektorn.

Traditionella bidragskalkyler passar bra när man vill jämföra grödor som använder gemensamma resurser på ett likartat sätt, men det gör inte salix och höstvete eller höstvete med reducerad kontra konventionell jordbearbetning, menar han.

Energigrödor kan konkurrera
Tillsammans med HIR Malmöhus AB har Håkan Rosenqvist därför vidareutvecklat en ny kalkylmetod, som kan användas för att jämföra energigrödor med traditionella grödor. Målet med projektet har varit att öka lantbrukarnas kännedom om energigrödornas ekonomiska konkurrenskraft.

När man använder totalstegskalkylen ser man att salix är den energigröda som uppvisar bäst lönsamhet, medan rörflen och hampa som fastbränsle för storskalig användning och året-runt-leverans inte alls blir lönsamt. Salixkalkylerna utgår dock från att man själv anlitar entreprenörer och säljer direkt till värmeverk utan mellanhänder.

Reducerad jordbearbetning vinner
HIR Malmöhus visar också med totalstegskalylen att höstrapsodling ger 500 kr högre utfall per hektar om man väljer reducerad jordbearbetning i stället för konventionell, medan höstvete ger cirka 300 kr mer per hektar med reducerad jordbearbetning.

– Eftersom lönsamheten inom spannmålsodling är svag, kan det löna sig att se över både vad som produceras och hur det produceras, säger Håkan Rosenqvist.

Salix bäst på mager jord
När det gäller jämförelsen mellan salix och spannmål, är salix mest konkurrenskraftig på de mindre bördiga jordarna. Där krävs det enligt 2009 års prisnivå en höjning av vetepriset med cirka 50 öre per kilo för att höstvete ska få lika bra lönsamhet som slamgödslad salix.

Projektet för att ta fram totalstegskalkylen har finansierats av forskningsorganisationen Värmeforsk och Stiftelsen Lantbruksforskning. Håkan Rosenqvists rapport ”Kalkylmetodik för lönsamhetsjämförelser mellan olika markanvändning” finns på Värmeforsks webbplats, www.varmeforsk.se, där den kan laddas ner från Rapportdatabasen (rapportnummer 1128). Information om totalstegskalkylen finns också på Greppa Näringens webbplats www.greppa.nu

För mer information, kontakta:
Håkan Rosenqvist, 0418 – 43 10 70, hakan.rosenqvist@post.utfors.se  
Carl-Johan Nilsson, HIR Malmöhus AB, 046 – 71 36 29, carl-johan.nilsson@hush.se  

Bookmark and Share
Senast uppdaterad: 2010-04-06
Skriv ut
7972321