2010-12-27

Tolv år som rörflensbonde

Kan energigräs bli en lönsam affär? Kanske, men utmaningarna är många, det konstaterar Leif Björk som sedan slutet av 1990-talet odlar rörflen på sina myrmarker i Järvträsk.

-Jag tror inte att det är kört för rörflen här i Norrlands inland, men det finns mycket kvar att lösa. Energipriserna måste till exempel upp och stödsystemet måste ses över. Som det är idag styr stödsystemet produktionen, och i det finns ingen långsiktighet. Om du får 1 200 kronor i gårdsstöd för att slå med en betesputs, varför ska du då odla rörflen? säger Leif Björk som 1991 köpte sin fastighet i Järvträsk ett par mil sydost om Arvidsjaur.

Leif Björk har restaurerat stora delar av de odlingar han tog över 1991. Hans rörflensodlingar omfattar idag 30 hektar. Längst nere i höger till bild syns en "trekant" igenväxt myrodling. Foto:Leif Björk
 
-Här fanns en gammelodling, men stora delar var igenväxta. Det är verkligen tragiskt att se hur de marker som ens förfäder dikat ut växer igen, så mitt mål när jag flyttade hit var att ta marken i bruk igen.

Det naturligaste hade kanske varit att enbart anlägga vanlig vall, men det blev också 10 hektar rörflen. Just då (1998) pågick nämligen ett stort rörflensprojekt i Arvidsjaur kommun under ledning av Glommers miljöenergi. Projektets mål var att få igång 150 hektar rörflensodling i området, de markägare som hakade på fick 50 procent i anläggningsstöd.

Återställa myrmark kräver resuser

I Arvidsjaur kommun odlas cirka 120 hektar rörflen. De smala tegarna på myrmark ställer speciella krav, men de mullrika jordarna ger också ett bränsle med bättre förbränningsegenskaper. Foto:Leif Björk
 
Sommaren 1998 regnade det, och regnade, och regnade. Leif Björk satt 15 timmar per dygn i traktorn. Den sommaren lyckades man, trots de sjöblöta förutsättningarna, i hela projektet så in 20 hektar rörflen.Totalt 100 hektar nedlagda myrodlingar dikades dessutom ut för att kunna sås in kommande år. Projekt Rörflen pågick under åren 1997-2000, men har därefter följts av flera under ledning av Glommers miljöenergi.

Att återställa de nedlagda myrodlingarna kostar både tid, kraft och pengar. Cirka 10 000 kronor per hektar är inte ovanligt, kanske uppemot 15 000 – 20 000 kronor om tuvor och björkar tagit över för mycket.

I projektet testades olika metoder för att hitta bästa möjliga arbetssätt. Teg- och huvuddiken togs upp med bandgående grävmaskiner eller traktordrivna aggregat, ibland användes också en så kallad dikesskruv monterad på en pistmaskin som lånats in från Saltmyrans torvtäckt.

Torvmaskin bättre än plog

En backande stubbfräs visade sig vara effektiv på kraftigt igenväxta marker. Foto:Leif Björk
 
Det visade sig att torvtäktsmaskinerna också fixade ytbearbetningen. Traditionell plöjning fungerade dåligt, medan Saltmyrans ”snäcka” – en horisontellt liggande stålcylinder med svetsade kammar, fungerade bättre. ”Snäckan” skruvar ytskiktet från tegdikena och in mot tegarnas mitt. Efter ”snäckningen” frästes tegarna med stubb- eller jordfräs.

Markerna gödslades med aska, slam och stall- eller hönsgödsel (5-30 ton/ha). Rörflen kräver, speciellt år två, mycket kväve – är man då beroende av handelsgödsel kan det vara svårt att få lönsamhet.

Aska och slam kan ge bättre lönsamhet

-Om vi kunde sprida aska granulerad tillsammans med avloppsslam, då skulle vi hamna i ett helt annat läge. Att deponera askan kostar kanske 1 000 kronor per ton. Om vi fick de deponeringsavgifterna för att ta hand om askan skulle våra intäkter öka väsenligt. Då blir odlingen dessutom förutsättningen för kretsloppet, säger Leif Björk, som är väl medveten om att slam- och askgödsling inte är någon okomplicerad sak.

-Det finns förstås ett motstånd från lokalbefolkningen, och det är viktigt att inga gränsvärden överskrids. Flygaskan innehåller till exempel stora mängder tungmetaller, så den måste avskiljas och får inte blandas med bottenaskan vid förbränningsanläggningarna.

De smala tegarna på utdikad myrmark skapade också speciella förutsättningar vid gödslingen. På vissa ställen är tegarna inte bredare än 18 meter, och det gäller att se till att gödsel inte hamnar i diket. Av den anledningen fungerade en centrifugalspridare dåligt, medan en exaktspridare klarade uppgiften betydligt bättre. Nackdelen är att exaktspridning tar väsentligt mycket längre tid.

Stort spill vid skörden

Rörflenet skördades för första gången för 10 år sedan. Foto:Leif Björk
En stor del av skörden, cirka 25 procent, går förlorat som spill. Balarna blir också mjuka och lätta och väger cirka 230 kg. Foto:Leif Björk
 
Efter gödslingen harvades odlingarna med tallriksharv, såddes in med traditionella radsåningsmaskiner och vältades. Två år efter sådd kunde de första hektaren skördas. Här valde man traditionell rörflensskörd, där gräset både slås och balas på våren.

Rörflensodlare vid Norrlandskusten har fått bättre resultat genom att slå gräset på senhösten, stränglägga det och sedan samla upp det på våren.

-Men här i inlandet hinner inte gräset gråna av på hösten och då kommer inte näringen tillbaka till jorden, säger Leif Björk, som konstaterar att spillet vid vårskörd är stort.

-Jag har mätt grödan på hösten och sett att jag har 9-12 ton ts/ha. När jag så tar upp det på våren så får jag 4 ton ts/ha. Vart tar resten vägen, det frågar jag mig. Man förstår att folk är lite tveksamma till att odla rörflen som ska gödslas, om man kan få 2-3 ton ts/ha vanligt gräs utan att göra någonting, säger Leif Björk.

Vilseledda lantbrukare väljer bort rörflen

Han tror också att många lantbrukare valt bort rörflen eftersom de känt sig vilseledda.

Redan efter ett år växer rörflenet frodigt. Mer än 4-5 ton ts/ha har man dock inte lyckats skörda på tegarna i Järvträsk.  Foto:Leif Björk

 

 
-När vi började med det här pratade SLU om skördar på uppemot 8 ton ts/ha. Vi lyckades aldrig få mer än 4-5 ton. Och även om man gör kalkylen på ”bara” 6-7 ton ts/ha, och det sen visar sig att man bara fick 4 ton ts/ha så blir skillnaden jättestor. Det blir inte trovärdigt om man försöker få igång någonting, överdriver och lovar saker som inte stämmer med verkligheten.

-Orsakerna till de låga skördenivåerna kan i och för sig vara många. Men en viktig orsak var nog att odlingarna här uppe många gånger varit ur hävd länge och därför var i mycket dåligt skick. PH-värdet låg dessutom ibland under 5, vilket är mycket dåligt.

Leif Björk slår rörflenet med den egna slåtterkrossen som lägger gräset i en väl samlad sträng direkt. Någon balpress har han däremot inte, utan får förlita sig på inlånade eller inhyrda maskiner.

-Ett problem här uppe är att många lagt ner jordbruket och sålt maskinerna så det finns få entreprenörer att anlita. De som är kvar är storbönder och för dem ligger rörflensskörden mitt i vårbruket.

Löshackad rörflen ger bättre ekonomi

Trots sina negativa erfarenheter håller dock Leif Björk kvar vid sin rörflensodling, och våren 2010 sådde han in ytterligare 20 hektar av sorten Palaton. Han deltar i ett nytt projekt som leds av Glommers miljöenergi där det lokalodlade rörflenet ska förädlas till briketter.

Briketteringen kräver i dagsläget att rörflenet levereras som balar, men det finns planer på att redan i vår bygga om anläggningen så att man kan ta emot rörflen i lösvikt.

-Jag funderar på att köpa en snittvagn och leverera löshackad rörflen, det skull ge den bästa lönsamheten för mig, säger Leif Björk.
-Jag har sagt att jag kan vara med i projektet men villkoret är att det måste bli ett netto på varje hektar slagen rörflen på ca 500 kr/ha. Nog är det roligt med projekt, men det måste ju gå runt också.

 

Se även

Odlingskalkyl för rörflen på myrmark i norra Sverige

Reportaget Brikettfabrik på hjul i Glommers. Leif Björk levererar rörflen till Glommers Miljöenergi (GME), som lett flera röflensprojekt i kommunen. Just nu deltar han i projektet Rörflen i glesbygdens småskaliga närvärmesystem.

Film

Leif Björk har producerat två filmer i samband med de rörflensprojekt han deltagit i.

Anläggning av rörflensodling 2007

Upprustning av nerlagda myrodlingar (1999)

Rapporter

Rörflen - en handbok (pdf)
Utgiven av Glommers Miljöenergi 2008

Rapport Rörflen 2008 (pdf)
Samlade erfarenheter av GME:s arbete med bioenergifrågor 1996-2008

 

 

Bookmark and Share
Senast uppdaterad: 2013-08-12
Skriv ut
6744297