Spara energi i växthus

"Jag hade aldrig kunnat räkna hem investeringen i luftvärmepumpen om jag inte hade minskat energiförbrukningen först", säger Jaan Tiits. Han driver Tiits Trädgård söder om Stockholm och har sänkt sina energikostnader med 100 000-tals kronor per år.
Läs hela reportaget

 

 Allmänna spartips för växthus

 

  • Förbättra växthusets värmehållande förmåga. Val av täckmaterial har stor betydelse för energibehovet. Man kan spara 40-60 procent energi när väven är fördragen. Att installera väv är den enskilt största energieffektivisering man kan göra.
  • Skaffa vindskydd. Rätt uppsatta vindskydd kan minska energianvändningen med 4-5 procent.
  • Ordna bättre värmeproduktion. Rätt inställd brännare, rätt styrning av inmatning av fastbränsle, bra pannstyrning är viktigt för ett bra energiutnyttjande. Med en ackumulatortank av rätt storlek kan fastbränslepannan köras på jämn och hög belastning, vilket gör att bränslet utnyttjas bra.
  • Utforma odlingsprogram som kan utnyttja solinstrålningen maximalt. När energin blir dyrare, kan man anpassa odlingsprogrammen så att solens energi tas tillvara maximalt. Enligt försök i Danmark kan man spara upp till 20 procent energi i prydnadsväxtodling genom förändrad temperaturstyrning.
  • Optimera regleringen av värme, belysning, fuktighet och koldioxid. Genom att sänka luftfuktigheten kan man minska energianvändningen. I tomatodlingar har man kunnat spara 10-15 procent genom att ändra fuktstyrningen. När det gäller belysning, kan man spara 10-20 procent genom att optimera de tider belysningen är tänd. Omkring år 2015 bör det finnas lysdioder, så kallade LED-lampor till växtbelysning, vilket kan minska elanvändningen för belysning med hälften.
  • Skaffa nya växthus. Nya växthus är tätare, bättre isolerade och högre än de var för 20 år sedan. Den större takhöjden ger större luftvolym, bättre ventilation och skorstenseffekt. Konstruktionen med tunnare profiler ger bättre ljusinsläpp, vilket ökar produktionen. Ett nytt växthus med dubbla vävar, välisolerade socklar, norrväggar m.m. drar 30 procent mindre energi än ett äldre växthus med en väv.

Klimatdator och beteende

Observera att när odlingsprogram förändras, påverkar detta växterna. En avancerad klimatdator är nödvändig för att man ska kunna utvärdera hur växterna reagerar på förändringar i temperatur, ljus och luftfuktighet. Förändringen bör ske stegvis, för att inte produktionen ska äventyras.

Även beteendet hos växthusodlaren och skötsel av växthuset är viktiga faktorer som styr energianvändningen i växthus, t.ex. löpande översyn och underhåll av glasrutor, ventilationsluckor och vävar.

För mer utförliga råd, se Energianvändning i trädgårdsnäringen.

Många väljer flis när de ska byta uppvärmningssystem i växthuset.

Byta energikälla

Många företag har bytt energikälla sedan år 2005, från eldningsolja och naturgas till främst flis men även pellets. De flesta
förnybara bränslen är billigare än fossila bränslen i dagsläget, men byte av
energikälla innebär alltid en stor investeringskostnad, som till exempel investeringar i fastbränslepanna eller värmepumpar.

Om man ska installera panna, bör man också isolera växthuset och montera vävar. Energibehovet varierar kraftigt i växthusen, och om pannan dimensioneras efter toppbehovet, blir den stor och dyr. Därför behåller många den gamla oljepannan som spetsvärme.

Börja i rätt ände

Kapitaltillgången för investeringar är begränsad i växthusföretagen. Svensk växthusproduktion är utsatt för stark internationell konkurrens. Samtidigt har energikostnaderna ökat under 2000-talet.

Detta har lett till att investeringsutrymmet är begränsat och att många prioriterar investeringar som betalar sig snabbt i stället för investeringar som lönar sig på lång sikt, t.ex. genom att först konvertera från oljeeldning till förnybart bränsle och sedan börja fundera på energieffektiviserande åtgärder.

Bättre är att göra tvärtom: att energieffektivisera först, och sedan byta. Då klarar man sig med en mindre och billigare panna, mindre värmepump, lägre fjärrvärmeeffekt osv, vilket betyder billigare fjärrvärmeabonnemang. Dessutom blir man då mindre känslig för ökade energipriser.

Att installera energibesparande väv är den enskilt största energieffektivisering man kan göra i ett växthus.

 

Investeringsstöd till väv

Man kan få stöd för maximalt 30 procent av investeringen, i norrlandslänen hela 50 procent. Enligt EU:s statsstödsregler kan man få maximalt 200 000 Euro över en treårsperiod, men länen får sätta egna takbelopp under den nivån. Det förekommer framförallt i de stora länen, där det kommer in många ansökningar. Varje län har också sin egen regionala strategi.

Om landsbygdspengarna tar slut inom pågående program hos en länsstyrelse, kan länsstyrelsen fortfarande bevilja stöd utifrån andra medel den har att fördela.

Under åren 2007-10, användes 13 miljoner kronor till effektivare energianvändning hos lantbrukare och andra företagare inom de gröna näringarna. Av dessa pengar beviljades 4,25 miljoner till energieffektivisering i växthus, framför allt till energibesparande väv.

Länsstyrelsen kan ge stöd

Varje länsstyrelse har möjlighet att ge investeringsstöd till energieffektivisering, t.ex. till energismarta växthus, via EU:s landsbygdsprogram. Många företag har bytt energikälla sedan år 2005, från eldningsolja och naturgas till främst flis men även pellets. De flesta förnybara bränslena är billigare än fossila bränslen i dagsläget, men byte av energikälla innebär alltid en stor investeringskostnad, som till exempel investeringar i fastbränslepanna eller värmepumpar.

Höjd skatt

Energi- och koldioxidskatten för växthusodlare har höjts från
och med år 2011 och ytterligare höjningar är att vänta. Växthusföretag kunde till och med år 2010 beviljas en lägre koldioxidskatt genom den så kallade 0,8-procentregeln, där företagets koldioxidskatt kunde sänkas ytterligare om den var högre än 0,8 procent av försäljningsvärdet för samtliga tillverkade produkter.

År 2010 hade 295 växthusföretag nedsättning enligt 0,8-
procentregeln. Denna regel kan komma att slopas från år 2015. Ett första steg togs första januari år 2011, då man istället kan få koldioxidskatten nedsatt om den står för mer än 1,2 procent av försäljningsvärdet av samtliga tillverkade produkter.

Fram till och med år 2010 var också växthusföretagen helt befriade från energiskatten på bränslen för uppvärmning. Från och med första januari år 2011 höjdes energiskatten till att omfatta 30 procent av den generella skattenivån för vissa bränslen. De flesta biobränslen är dock fortfarande befriade från energiskatten.

Väv i växthus

Det finns olika typer av vävar: skugg- och energiväv, mörkläggnings- och energiväv samt fukt och energiväv. Vävarna minskar effekt-behovet, effektbesparingen ligger mellan 20 och 75 procent beroende på vävtyp.

Se även

Energianvändning i trädgårdsnäringen

Jordbruksverkets energirådgivning  Greppa/SJV

Energikartläggningscheck 
Sök hos Energimyndigheten

Om energikartläggningscheck på Bioenergiportalen

Sök investeringsstöd hos din länsstyrelse. Exempel från Uppsala län 
Länsstyrelserna kan utforma stöden
lite olika

Lästips

Svensk växthusproduktion av tomater. Konkurrenskraft och utvecklingsmöjligheter
Rapport, Jordbruksverket 2011 

Energianvändningen i trädgårdsnäringen
Rapport, Grön kompetens AB 2010

Länkar

Kalkyllådan
Inom SLUs projekt Tillväxt trädgård har Grön kompetens tagit fram ett program som kallas kalkyllådan. I kalkyllådan kan du göra en värmeberäkning för ditt växthus.

Energisparekatalog. Et katalog over ideer, beskrivelser og eksempler på energibesparelser i væksthusgartnerier.
Information och beräkningsverktyg från GartneriRådgivningen på danska

 

Bookmark and Share
Senast uppdaterad: 2011-09-15
Skriv ut
6684944