Energianvändning i mjölkproduktionen

För att producera 1 kilo mjölk behövs i genomsnitt 0,17 kWh energi. Det innebär att energin motsvarar en kostnad på cirka 15 öre per kilo mjölk (Vid ett energipris på 80 öre/kWh. I kostnaden ingår bara den energi som används inomgårds.).

Skillnaderna mellan olika gårdar är dock väldigt stor. Kartläggningar visar att siffrorna kan variera från 0,10 kWh/kilo mjölk till 0,33 kWh. Detta ger en total användning av energi inom svensk mjölkproduktion på cirka 0,59 TWh.

I ett lösdriftsstall med robotmjölkning
används ofta mer energi vid mjölkningen
än i ett stall med mjölkgrop.

 

Skillnaderna i energianvändning beror bland annat på vilka tekniska lösningar som används, var i landet gården ligger och lantbrukarens beteende.

Energiåtgången påverkas till exempel av hur ventilationen är utformad, hur varmvattnet värms, mjölkkylningens utformning samt hur utfodring och utgödsling försörjs med energi. På gårdar där det krävs traktor för att hämta in ensilage, och traktorn används för foderblandning är energianvändningen till exempel ofta högre.

Stor sparpotential på mjölkning och mjölkkylning

Mjölkning, inklusive mjölkkylning och varmvatten, står för den största delen av energianvändningen på en mjölkgård. Här finns också den största sparpotentialen, till exempel genom värmeåtervinning från mjölktanken.

Hur mycket energi som kan sparas varierar också mycket mellan olika gårdar. I genomsnitt skulle svenska mjölkgårdar kunna spara cirka 15 procent av sin energiförbrukning.

Siffrorna ovan gäller mjölkproduktionens direkta energianvändning. Men precis som all annan verksamhet nyttjar en mjölkgård även indirekt energi. På en mjölkgård kan den indirekta energianvändningen bestå av inköpta fodermedel. Insatsmedlen kräver mycket energi i framställningen och har en relativt hög miljöpåverkan sett ur ett livscykelperspektiv .

 

Uppbundna kor

Energianvändning på gårdar med uppbundna djur.
Ordnade från höger till vänster i fallande storleksordning. Ett par gårdar drar upp medeltalet. Här används en hel del diesel för utfodring, både för att ta in ensilage och blanda fodret. Gränserna för energianvändningen har satts vid uttagning av foder tills dess mjölken är kyld. Växtodling, skörd, stallgödselspridning räknas inte in.
Källa: LRF Konsult




Fördelning av energianvändning för gårdar
med uppbundna
djur

Mjölkning svarar för den största delen. Här ingår bland annat kylning av mjölktank, vakuumpumpar och uppvärmning av diskvatten.
Källa: LRF Konsult

 

Lösdrift

Energianvändning på mjölkgårdar med lösdrift

De fyra gårdarna (A-D) längst till vänster mjölkar med robot och är ordnade i fallande storleksordning. En ensam gård med 180 kor (E) mjölkar med karusell. Gårdarna till höger (F-K) har mjölkgrop, och är ordnade i fallande storleksordning. Robotgårdarna har generellt en något högre energianvändning, men underlaget är för litet för att den skillnaden ska kunna sägas gälla generellt. Gränserna för energianvändningen har satts vid uttagning av foder tills dess mjölken är kyld. Växtodling, skörd, stallgödselspridning räknas inte in.
Källa: LRF Konsult

 

 

 

Fördelning av energianvändning i medeltal
för 9 lösdriftsgårdar med robotmjölkning

Källa: LRF Konsult




Se även

Hur kan du som mjölkbonde spara energi? Läs mer om att spara energi på mjölkgården.

 

Energikostnad per liter mjölk

15 öre

 

Lästips

Energianvändning i mjölkproduktion
Rapport, JTI på uppdrag av LRF

Kartläggning av energianvändningen på lantbruk 2008
Rapport, LRF Konsult

Energiförbrukning i jordbrukets driftsbyggnader - en kartläggning av 16 gårdar med olika driftsinriktning
Rapport, SLU

Kartläggning av jordbrukets energianvändning
Rapport, JTI

Farm Test. El och vandforbrug ved malkning
Dansk Landbrugsrådgivning. (På danska) 

Bookmark and Share
Senast uppdaterad: 2014-11-03
Skriv ut
6631321