Det går 40-45 kubikmeter diesel om året på Larssons växtodlingsgård. Kursen i sparsam körning hjälper dem spara bränsle.

Bengt och hans far gick kurs i sparsam körning:

"Vi försöker spara hela tiden"

– Bränslet har blivit allt dyrare, och ännu dyrare kommer det att bli, säger Bengt Larsson. Det var skäl nog för honom och hans far att anmäla sig och gårdens två anställda till en kurs i sparsam körning.

Bengt Larsson

 

Bengt Larsson och hans far Sten driver tillsammans växtodlingsgården Ängsnäs i Östergötland. Varje år går ca 40-45 m3 (=40 000-45 000 liter) diesel till gårdens fordon och traktorer, som används för jordbearbetning odling, gödsling, växtskydd, skörd, transporter osv.

På växtodlingsgårdar gör man av med mycket diesel i fältarbetet, och med stor förbrukning finns det mycket att vinna med sparsam körning. Efter kurserna brukar deltagarna kunna minska sin bränsleförbrukning med omkring 10 procent. För familjen Larsson skulle det kunna innebära en besparing på 5 000 liter diesel per år, vilket vid ett dieselpris på 10 kr/litern skulle ge 50 000 kr lägre bränslekostnader per år.

Tänker på att spara

– Vi försöker hela tiden tänka på hur vi ska spara diesel, genom att inte köra i onödan, och jobba effektivt. Men det var bra att gå kursen och få gå igenom olika moment och höra en experts åsikter om hur man ska spara bränsle, säger Bengt Larsson.

Bengt och Sten Larsson har 440 hektar åker och använder ytterligare 300 hektar i samarbete med en granne. De odlar spannmål, oljeväxter, frövallar och potatis. Efter oljeväxter, ärter och lin kör de plöjningsfritt. Efter veteskörden plöjer de, för att minska sjukdomsrisken för efterfrukten.

På gården finns fyra traktorer. Två traktorer på vardera 315 hästkrafter och två mindre nyinköpta på 170 hk. Dessutom har de en skördetröska på 450 hästkrafter.

– Det går mest diesel när vi kör jordbearbetning med stor traktor, och när vi tröskar, säger Bengt Larsson.

Traktorerna drar mer bränsle

Han tycker att utvecklingen av maskinerna har gått åt fel håll, om man ser till bränsleförbrukningen.

– Man sänker förbränningstemperaturen för att hålla nere utsläppen, men då blir det lägre kraft i traktorn. Det krävs fler hästkrafter för att kompensera det, och då stiger bränsleförbrukningen i maskinerna. När vi köpte ny skördetröska, var det cirka 50 hästkrafter mer i den nya än i den gamla, och bränsleförbrukningen blev 10 procent högre.
Kursen i sparsam körning hölls i granngården i slutet av maj; ett tiotal lantbrukare deltog.

– Vi fick köra enligt olika modeller, både med traktor och lastmaskin. Först som vi brukar köra, sedan mättes bränsleåtgången, och vi fick instruktioner om hur vi skulle ändra körsättet. Vi fick lära oss att det viktigaste är att köra på en hög växel så att varvtalet blir lägre. Men man måste hitta det optimala varvtalet för varje redskap.

Pröva ut optimalt varvtal

På kursen fick de pröva ut det optimala varvtalet för just den traktorn och det redskap de testade. Tanken är att kursdeltagarna sedan ska överföra den kunskapen till sina egna traktorer hemma på gården. Bengt Larsson hade redan före kursen en del teorier när det gällde hur man ska köra vid jordbearbetning för att minska bränsleåtgången.

– Jag hade tänkt ut att den lägsta förbrukningen borde vara på det varvtal där traktorn har maximala vridmomentet, säger han, och det stämde.

Tillsammans med sin far har han diskuterat kursen efteråt med sina anställda. Nu försöker de att tillämpa kunskaperna som kursen gav. För att hålla koll på bränsleförbrukningen mäter de på timmar och hur mycket de tankar.

– Bränslemätarna på traktorerna fungerar tyvärr inget vidare. De går inte att lita på, säger han, men han håller ändå ett öga på hur visaren reagerar vid olika typer av körning.

Nöjd med kursen

Han är nöjd med kursen, men har ännu inte haft tid att undersöka hur hans och de anställdas körsätt efter kursen har påverkat bränsleförbrukningen.

– Den som sitter i en maskin och kör, bör veta hur man ska göra för att spara bränsle, säger han, och tillägger att han ska skaffa en liten bok till varje traktor för att kunna följa bränsleförbrukningen.

Någon uppföljning av kursen är inte planerad. Om det fanns en sådan, är det några saker han gärna skulle vilja ta upp med kursledarna. Till exempel det där med lönsamheten med steglös transmission.

– Är det verkligen lönt att ha steglös växellåda i stora traktorer när det går för fullt, som till exempel vid tung jordbearbetning? Det undrar jag.

 

Bookmark and Share
Senast uppdaterad: 2013-08-12
Skriv ut
6453577