2011-08-25

 
Energieffektivare växthus på rätt sätt

Jaan Tiits tog över handelsträdgården 1981.

Jaan Tiits har genomfört energieffektiviseringen av sina växthus precis som man ska: först såg han till att energiförbrukningen minskade, sedan bytte han värmesystem. Han toppade med att skaffa ny klimatdator, och sparar nu 100 000-tals kronor om året i värme- och elkostnader jämfört med tidigare.

– Jag hade aldrig kunnat räkna hem investeringen i luftvärmepumpen om jag inte hade minskat energiförbrukningen först, säger han.

Och det trots att länsstyrelsen i Stockholm beviljade 15 procents investeringsstöd till pumpen.

Genom att bygga isolerade hela väggar på växthusens norrsida, sparar Jaan Tiits energi. Här fick halva taket fick behålla sin plast, för att kunna ge ljus åt ett intilliggande växthus.

 

Lagade hål och tätade
När han bytte uppvärmningssystem i den 4 000 m2 stora handelsträdgården hösten 2008, från olja till jordvärmepump, hade han under nästan två år genomfört en rad små, mindre kostsamma åtgärder för att täppa till energiläckage: tätat trasiga rutor, tätat hål och bytt plast i väggarna, isolerat rör, bytt ut plasten på växthusens norrsidor till hela isolerade väggar, lagat energivävar och anpassat odlingen så att den klarar lite lägre temperatur.

Vindskydd behövde han inte sätta upp. Jaan Tiits far planterade redan på 1970-talet en tät granhäck runt stora delar av växthusanläggningen, en häck som i dag är tät och mer än manshög. Även om den planterades för att skärma av den planerade motorvägen.

– Men det finns historia i företaget när det gäller att spara energi, säger Jaan Tiits, som 1981 tog över handelsträdgården efter sin far.

Kanalplast isolerar genom ett inbyggt luftlager. Den är numera standard i året-runt-växthus.

 

Först med kanalplast
Ilmar Tiits var intresserad av tekniska innovationer, och hade på 1970-talet – strax före oljekrisen – kontakt med en firma som tillverkade kanalplast. Kontakten ledde till att Sveriges första växthus byggt i kanalplast uppfördes i Tiits Trädgård i Tungelsta 1972.

– Kanalplasten ger mindre värmeläckage än de 4 mm tjocka glasen med skarvar, och pappa upptäckte att han sparade 50 procent i uppvärmningskostnader i det nya växthuset.

Sådant fick stort genomslag när oljekrisen var ett faktum. I dag är 10-32 mm tjock kanalplast standard i året-runt-växthus. Fast till och med i dessa växthus finns fortfarande massor att göra för att spara energi och energikostnader. Det märkte Jaan Tiits när han blev kontaktad av växthuskonsulten Jonas Möller Nielsen.

Innan Jaan Tiits satte in en luftvärmepump (skymtar t h) i pannrummet, fick han hjälp att energikartlägga hela handelsträdgården.

 

Energikartläggning
– Jag fick delta i ett projekt han hade, som innebar att han gjorde en energikartläggning av hela handelsträdgården.

Analysen och förslag om hur företaget skulle kunna energieffektivisera lämnades över i en pärm som Jaan Tiits tar fram för att visa besparingsberäkningarna.

– Vi pratade mycket om vad som skulle göras först och hur det skulle göras. Han visade mig med uträkningar och tabeller hur mycket jag kunde tjäna om jag investerade i olika åtgärder. Det var bra, för växthusbranschen är ingen kapitalstark bransch, och det var viktigt för mig att se vad investeringarna kunde ge, säger Jaan Tiits.

Tiits Trädgård står bland annat för offentliga planteringar i flera kommuner runt Stockholm.

 

Lönsamt koncept
Precis som i andra delar av gröna sektorn, är växthusbranschen beroende av stora enheter för att bli lönsam. Ligger man under 10000 m2 krävs oftast någon sorts komplementverksamhet för att affärerna ska gå ihop.

– Vi började som ett traditionellt odlingsföretag med krukväxter. Men i slutet av 1990-talet blev jag tillfrågad om jag ville hjälpa en kommun att plantera deras växter och sköta deras offentliga planteringar. Nu är det vår dominerande verksamhet och det komplement vi behöver.

Tiits Trädgård levererar numera växter till Huddinge, Botkyrka Haninge och Nynäshamn kommuner. I Stockholms stad tar de hand om allt från odling av växter och plantering till skötsel. Ett koncept de uppges vara rätt ensamma om.

Den kraftiga årstidsvariationen är dock fortfarande densamma. Mest att göra är det i juni. Då ska man byta från vår- till sommarblommor i Stockholms planteringar, det är torrt och mycket behöver bevattnas.

– Jag är medveten om att kontinuerligt underhåll av växthusen är viktigt för energianvändningen. Men under högsäsongen finns bara inte tid. Underhållet får vänta tills det lugnar ner sig.

 Höstanemon

 

Tid för underhåll
Nu är det snart september, och det finns tid. På ett av växthusets tak håller tre man på att byta kanalplast på ett hus. Affärerna inskränker sig till lite försäljning av höstaster, cyklamen, höstanemon och silverek till trädgårdsgrossister för vidare leverans till blomsterhandlare och kyrkogårdsförvaltningar.

Före jul stänger han växthusen. Fram till 15 februari står de sedan tomma, med ett minimalt värmetillskott som ger +1 grad i vattenrören, tillräckligt för att de inte ska frysa sönder.

På hösten har Jaan Tiits också tid att visa runt i de fem växthusen.
I ett av kanalplasthusen ska han snart plantera hyacinter för försäljning via grossister till jul. Då krävs lite extra värme, och Jaan Tiits har hittat en energismart lösning på det problemet.

Jaan Tiits har konstruerat en radiatorfläkt som tappar rören på ytterligare värme innan de går tillbaka till värmepumpen.

 

Tappar rören på värme
– Om det är mer än +60 grader i rören när vattnet kommer tillbaka till värmepumpen, slår pumpen av. För att kunna köra hög värme i rören och ändå få pumpen att fortsätta gå, måste rören tömmas på värme. Det gör jag via en radiatorfläkt som jag har ställt i växthuset, och då hamnar den värmen i växthuset, berättar han.

Några av växthusen används bara under begränsade delar av säsongen. De byggs därför inte med kanalplast, utan med plastfolie som kostar bara en tredjedel så mycket men som ändå håller i 10-15 år.

Plastfoliehusen har dubbla väggar och är kopplade till en luftpump som ger ett värmeisolerande luftskikt mellan plasten. De behöver värmas upp bara under en och en halv månad på våren, och har därför fortfarande oljeeldning eller eldrivna värmepumpar som värmekälla. 

Datorstyrning via telefon

En pump ser till att utrymmet mellan väggarna i plastfoliehusen fylls med isolerande luft.

 


I pannrummet får oljepannan numera samsas med luftvärmepumpen. Där utanför på en vägg finns klimatdatorn. Det enda man ser av den är en ruta där man kan följa variationerna i temperatur, luftfuktighet och ljusmängd i anläggningens olika delar.

Datorn kan också styras via en vanlig persondator, eller kopplas upp i mobiltelefonen.

I Tiits Trädgård fanns redan år 2000 en klimatdator, men den kunde inte ge den information som behövdes för att värme och el skulle utnyttjas så energieffektivt som möjligt när energieffektiviseringsarbetet startade.

Stora krav på klimatdatorn
– Den nya klimatdatorn vet till exempel hur mycket värme som belysningen ger, och kan reglera övrig uppvärmning utifrån det, berättar Jaan Tiits.

Det är inte vilken klimatdator som helst som kan svara mot behoven i ett växthus. Datorn måste kunna hantera de snabba förändringar som uppstår när temperaturen faller kraftigt till exempel.

– Jag bjöd in flera företag när jag skulle köpa klimatdator, men de flesta föll snabbt ifrån. Det blev bara två klimatdatorer kvar att välja på, säger Jaan Tiits.

Men innan han bestämde sig för klimatdator, bytte han uppvärmningssystem.

I en fördelningsbrunn i åkern bakom växthusen, möts de 6,5 km rör som ger jordvärme till luftpumpen.

 

Låg underhållskostnad
– Jag funderade på både biogas och flis innan jag bestämde mig för värmepump. Biogasalternativet föll på att kommunen inte visste hur länge de skulle ha kvar sin avloppsanläggning. Flis och andra fastbränslen kräver lite mer i underhåll, och det tilltalar inte mig, även om det då var lite billigare.

Det blev en värmepump med jordvärme som kollektor.

– Pumpen bygger på kylskåpsteknik och har låg underhållskostnad, säger Jaan Tiits.

Vi går ut och kikar på värmepumpsledningarna, där de möts i en nedgrävd fördelningsbrunn och skickas vidare via en stamledning till värmepumpen. Ledningarna är av plast och 6,5 km långa, nedgrävda i åkern.

Bra men dyr pump

 

Värmen från jordvärmepumpen samlas i en ackumulatortank på 35 kubikmeter. En bit över tankens vänstra hörn syns väderstationen som är kopplad till klimatdatorn.

Värmen som alstras i värmepumpen, laddas över i en 35 m3 vattenfylld ackumulatortank. Pumpen stängs av när tanken är maximalt laddad. Växthusen tar värme via tanken, och när värmen där sjunker under en viss nivå, sätter värmepumpen igång igen. Endast nattetid under vintern, krävs extravärme från oljepannan, som då skickar värme rakt in i rören förbi ackumulatortanken.

Jaan Tiits är nöjd med värmepumpen, även om den blev dyrare än han beräknat.

– Jag kontaktade länsstyrelsen i Stockholm för att höra om jag kunde få investeringsstöd till den. De lovade 30 procent, men när jag väl hade installerat pumpen fick jag veta att jag bara skulle få 15 procents stöd, eftersom den nya tekniken ansågs bli lönsam.

Skattemässigt inte lönsamt
Men skattemässigt är det inte lönsamt att byta till förnybar energi. Nu får Jaan Tiits betala högre energi- och koldioxidskatt än när han eldade med endast olja. Skatten beräknas utifrån förhållandet mellan den mängd olja man använder i förhållande till rörelsens försäljningsvärde. Ju mer olja, desto lägre skatt.

Totalt sett sparar dock Jaan Tiits ganska stora pengar på sin energieffektivisering och bränslekonvertering. Dessutom bidrar han till en miljövinst, eftersom oljeeldning ger utsläpp av koldioxid, kväveoxider, sotpartiklar och annat.

– Fast det krävs mycket mer teknik för att vi ska komma i mål med lägre koldioxidutsläpp per producerad mängd material, säger Jaan Tiits.

Energi från solen
Han är precis som sin far intresserad av ny teknik. Funderar på att installera en solkollektor på det stora ladutaket.

– Den skulle man kunna använda antingen för att direkt bidra till uppvärmningen av ackumulatortankens vatten, eller för att via en värmeväxlare höja marktemperaturen. Hade jag haft en sådan, skulle jag nu i slutet av augusti kunna spara på luftvärmepumpen och få gratis uppvärmning av ackumulatortanken, filosoferar Jaan Tiits.

Han har fler funderingar om solen som energikälla.

– Så snart ljuset återvänder på våren, börjar växthusen värmas av instrålningsvärmen. Tänk om vi hade teknik för att lagra den energin!

Se även 

Fakta om energieffektiviseringen
i Tiits Trädgård

Cascada
Företag specialiserat på konsultation inom främst växthusteknik. Ger rådgivning om energibesparing och energilösningar.

Bookmark and Share
Senast uppdaterad: 2013-08-12
Skriv ut
6496710