Äspetorp mjölk har kartlagt energin

Att producera en liter mjölk på Äspetorp kräver mindre energi än på många jämförbara mjölkgårdar. Ventilationen drar lite el, värmen i mjölken tas tillvara och gården har satsat på en energisnål utfodring. Men visst finns fortfarande energitjuvar att jaga.

Energismarta kor. Att korna på Äspetorp
ger mycket mjölk innebär att det krävs
mindre energi per liter producerad mjölk.

Per Andersson och Paula Pönniäinen på Äspetorp Mjölk vet att de använder 18 procent mindre energi inomgårds än en jämförbar genomsnittlig mjölkgård. I slutet av 2010 gjorde de nämligen en energikartläggning med hjälp av en konsult. All energianvändning inom mjölkproduktionen kartlades. Nu vet de att de var kloka som installerade plattvärmeväxlare i mjölkrummet, men också att de borde ha valt en frekvensstyrd vakuumpump.

– Största anledningen till att vi har så bra siffror är faktiskt att vi har så hög mjölkproduktion per ko. Att få ut mycket av det man sätter in, det är att vara verkligt energieffektiv, säger Per.

Inspiration från andra sidan Atlanten
Förra året (2010) producerade de 155 korna tillsammans 1870 ton mjölk, alltså 12 ton per ko.

Per Andersson och Paula Pönniänen
sätter kornas komfort i fokus.

– Det är helt klart det bästa året hittills sedan vi tog över gården 2000. Men eftersom de mjölkade så bra förra året har vi fler utslagna kor i år och hamnar nog på 11,5 ton, säger Paula.

2007 byggde Paula och Per en ny ladugård. Inspirationen kom från USA och Kanada dit de gjort flera studieresor under åren.

Den nya ladugården med lösdrift byggdes 2007 och har helisolerat tak och långväggar med ventilationsgardiner. Båsen är större än gängse svenska liggbås. Metallhalogenlampor klarar belsysningsbehovet.

  

 – Vi blev så imponerade av vad vi såg, och av hur man resonerade kring kokomfort där borta och hur viktig den är för att få en hög produktion. Eftersom klimatförhållande där och här är så lika vågade vi ta steget fullt ut och bygga det lösdriftsstall vi verkligen ville ha, säger Paula.

Skorstenarna på den nya ladugårdens
tak säkerställer en god luftväxling.

Den nya ladugården har isolerat tak ändå upp i nock. Sidoväggarna är helt öppna, och luftflödet regleras med delade ventilationsgardiner i glasfiberväv. Den naturliga ventilationen kompletteras med skorstenar på taket, och stora vertikala takfläktar som fördelar luften inne i ligghallen. Jämfört med jämförbara mjölkgårdar kräver Äspetorps naturliga ventilationssystem bara en tredjedel så mycket energi.

Eldriven utfodring sparar energi

Utfodringen sker med eldriven fodervagn och fodret blandas i en stationär blandare. Också det energismarta val. Men däremot kräver hanteringen av fodret dessförinnan en hel del körning med lastmaskin.

För att hämta grovfodret i gårdens nybyggda
plansilos används lastmaskin. Ett diesel-
krävande arbetsmoment.

 

Grovfodret – vall och helsäd – ska hämtas i gårdens plansilos som ligger en bit bort. Lastmaskinen används också för en hel del andra arbetsmoment, vilket gör att gården har en förhållandevis stor dieselförbrukning inomgårds jämfört med andra mjölkgårdar.

– Vi har en timmätare i lastmaskinen så vi kan se hur mycket vi kör och försöker tänka på att ändå köra så ekonomiskt som möjligt, undvika kallstarter på vintern och se till att göra flera arbetsmoment samtidigt när maskinen är igång.

Smartaste energivalet – en plattvärmeväxlare

Utgödslingssystemet, med linjedrift, är också ett energisnålt val.

– Men här blev det tydligt att man hela tiden måste väga energibesparingen mot andra faktorer som service och reparationer. Köper du hydrauliskt eller vajer drar utgödslingen kanske mer energi, men den besparing vi gör på elen får vi istället köpa lina för, konstaterar Per.

Mjölkgropen från Westfalia köptes begagnad.

 

Det moment som kräver mest energi i mjölkproduktionen är själva mjölkningen som på Äspetorp sker i en mjölkgrop med 16 (2*8) platser, ett faktum som Per och Paula var medvetna om när de byggde nytt. De valde därför att installera en plattvärmeväxlare där mjölken kyls mot inkommande kallvatten. Samtidigt förvärms diskvatten och kornas drickvatten.

Mjölkkylsystemet bygger på både passiv
och aktiv kylning: plattvärmeväxlare och
kompressordriven kylmaskin. Båda ser till
att värmen i mjölken tas tillvara.

 

Växlaren kostade visserligen cirka 60 000 kronor, men Paula beräknar att de tjänade in den kostnaden på två år. Mjölken i tanken kyls dessutom aktivt med en kylkompressor och kompressorns avgivna värme används också för förvärmning av vatten.

Ändå utnyttjas inte värmen i mjölken fullt ut, det kunde energikonsulten, Industriell Laststyrning, konstatera när de gjorde mätningar på gården. Att bättre ta vara på kylmaskinens restvärme var en av de åtgärdsförslag som fanns med i den energiplan som konsulten tog fram.

– Troligen är det några vattenslingor som är feldragna, och det ska vi åtgärda efter sommaren.

Energikartläggning gav goda sparråd

Konsulten föreslog också att den befintliga vakuumpumpen utrustas med frekvensstyrning och att Paula och Per undersöker om det är möjligt att ersätta det tryckluftssystem som används för att öppna grindar i stallet.

– Att frekvensstyra vakuumpumpen ska vi nog göra så snart vi får råd, en frekvensstyrning kostar ungefär 40 000 kronor och ger en energibesparing på cirka 8000 per år. Men det är inte bara energin som är viktig, minst lika viktigt är miljön i stallet och en frekvensstyrd pump går betydligt tystare.

Att byta tryckluftssystemet ser Per och Paula däremot inte som realistiskt. Den dag de bygger ut och byter mjölkgropen, kommer de dock att välja bort tryckluft.

– Att göra den här energikartläggningen har verkligen visat oss hur viktigt det är att tänka också på energianvändningen när man bygger nytt. Det är verkligen sant det som en rådgivare i USA sa till mig: snåla i början och betala sen, eller betala i början och spara sedan, säger Paula.

30 procent lägre energianvändning

Med hydraulisk utgödsling och undertrycks-
ventilation med flera fläktar blir den gamla
ladugåren en riktig energitjuv. 

 

Tack vare att de hade energianvändningen i åtanke när de byggde den nya ladugården uppskattar Per och Paula att de nu gör av med 30 procent mindre energi än de skulle ha gjort annars. Att den nya byggnaden är lyckad märks också när de jämför den med den gamla ladugården som ligger vägg i vägg. Här håller man sinkor och kvigor.

– Den gamla ladugården är en riktig energibov med hydraulisk utgödsling och undertryckventilation med sju fläktar. Helst skulle vi vilja riva den, men det finns ingen kalkyl i världen som kan räkna hem ett nytt ungdjursstall. Inte ens om man räknar in eventuell energivinst, säger Paula.

Splittrad arrondering ger höga dieselkostnader

Fokuset i konsultens rapport ligger inomgårds, även om man också tagit med den diesel som förbrukas i fält. Här ligger Äspetorp en bit över genomsnittet. Förbrukningen ligger på 100 liter/hektar mot genomsnittets 84.

Fendt-traktorn valdes för kapacitetens skull.

 

På Äspetorp odlas enbart grovfoder till korna. Man producerar 740 ton vall på 174 ha och 39 ha spannmål som skördas som helsäd. Gården, som ligger i hjärtat av Södermanland, har dock inga fördelaktiga marker ur energisynpunkt. Man har 75 skiften, många är små och jordmånen varierar kraftigt. Vägen till gärdena är dessutom ofta både krokig och backig.

– För att göra det bästa av situationen har vi satsat på en bra Fendt-traktor med effektiv växellåda. Den är visserligen inte den bränslesnålaste på marknaden, men vi får mer gjort på kortare tid, säger Per.

Se även

Fakta om energianvändningen och systemlösningar på Äspetorp

Äspetorps egen webbplats
www.aspetorp.se

 


 

 

Bookmark and Share
Senast uppdaterad: 2013-08-12
Skriv ut
6496704