Energiveden levereras till terminalen på Puckgården Salsta utanför Grästorp. En gång i månaden kommer en mobil flismaskin som flisar 200-300 m3 i timmen.

2013-02-08

”Skogsbränslebranschen är ologisk”

Lennart Edvardsson

 

Lennart Edvardsson har haft en flisterminal för skogsbränsle på sin gård i 13 år. Som underentreprenör till en skogsägarförening eller en biobränsleleverantör tar han emot energived, och flisar och transporterar det sedan en mil till värmeverket i Grästorp. Att vara underentreprenör är en bättre affär än att själv ha kontrakt med värmeverket, säger han.

– Det är dyrare för mig att köpa energived än för en stor virkesentreprenör som Södra. De köper in rotposter i stora kvantiteter och får skogsbränslet liksom ”på köpet”. Jag får också mer netto om jag jobbar åt Södra än om jag köper ved av Södra och flisar och säljer vidare, säger Lennart Edvardsson.

Ytterligare en orsak till att han vill slippa ha kontrakt direkt med en användare, är att han tycker branschen är svår och ologisk.

– När massaindustrin och sågverken går dåligt, behöver de mindre råvara och avverkningen avstannar. Då borde priset för energived öka, eftersom fjärrvärmeverken fortfarande efterfrågar bränsle, men det gör det inte! Det är helt ologiskt! I stället vill värmeverken ”ha tillbaka” det de tidigare har förlorat om det har varit en kall vinter – det enda som direkt driver upp priserna på energived är stark kyla tidigt på vintersäsongen, säger Lennart Edvardsson.

Svårt sätta pris
För den som själv köper in skog till flisning, är det också svårt att sätta pris.

– Priserna ändras så snabbt, och man vill ju inte köpa på sig för mycket till ett för högt pris så att man inte kan sälja vidare med förtjänst. Virkesaffärerna har blivit som ett spel. Det är nästan omöjligt att hänga med. Alla vet att omräkningsfaktorn 2 fortfarande gäller för energiutbyte, och att 1 m3 fub av energivedssortimentet 50/90 blir i genomsnitt 2,6 m3 flis. Ändå försöker många tjäna så mycket som möjligt genom klipp och fräcka affärer. Det var mer fasta regler förut.

Han vet precis när det vände.

– Det var i mars 2001. Då steg plötsligt priset på energived från 95 kr till 200 kr/m3 fub. Alla sålde dig de kunde få bäst betalt, och de ringde från Grästorps värmeverk och bad mig köpa in allt jag kunde få tag i.


Cirka 2 500 m3 energived ryms på terminalens platta.
Orsaken till prisuppgången var ökad konkurrens, anser han. Det hade blivit en kraftig utbyggnad av fjärrvärmen, och många fler som konkurrerade om bränslet. Men sen kom stormarna som fällde skog i södra Sverige 2005 och i södra Norrland 2011, och i samband med det gick priserna kraftigt ner på energiveden. Det stormfällda och spruckna virket dög nämligen inte till bräder, och användes då i stället till energived, vilket gjorde att priset och efterfrågan på energived sjönk.

Mest stamved från lövträd
Nu har Lennart Edvardsson kontrakt med Vänerbränsle, som i sin tur har leveranskontrakt med det kommunala bolaget Grästorps Fjärrvärme. Vänerbränsle köper energiveden från det norska skogsföretaget Moelven (Vänerbränsle är ett dotterbolag till Moelven), som kör veden till ett buffertlager hos Lennart Edvardsson, invid vägen vid Puckgården Salsta, en mil från Grästorp.

– Hit kommer allt det som sågindustrin inte vill ha, och det som inte går till pappersmassa, mest stamved från lövträd som al, asp, ask och sälg. Ibland kommer också någon gran med röta.

Lennart Edvardsson ser sedan till att veden flisas. Det gör en entreprenör med flismaskin som kör runt i trakten och flisar på uppdrag. Flismaskinen klarar 200-300 m3 i timmen, han kommer till Puckgården ungefär en gång i månaden under vinterhalvåret och kostar i februari 2013 42 kr/m3 fub. Flisningen betalas av Vänerbränsle.


 
Lennart Edvardsson levererar skogsflis till Grästorps värmeverk, som körs till 99 % på biobränsle från lokala skogsägare och skogsindustrier samt salixodlare i närhev Grästorp. Flisfickorna rymmer 350 kubikmeter.

Betalt per kubikmeter
Vänerbränsle betalar Lennart Edvardsson för att han håller med plats för virket som levereras, för att han tar emot och håller ordning i terminalen, och för att han lastar och levererar flisen till Grästorps värmeverk. Han får totalt 20 kr, och det får han för varje kubikmeter flis han tippar i värmeverkets flisfickor.

Kontrakten skrivs på ett år, från sista juli till sista juni nästa år. Under den tiden levererar han 10 000-12 000 kubikmeter flis, vilket ger honom en ersättning på 200 000-240 000 kr. Från detta ska han dra av kostnad för drivmedel och underhåll av traktor och vagn.

– Jag är nöjd med den ersättningen. Man kan inte få mer i ett sånt här läge. Alla i skogen är pressade, från skogsägare till åkare, säger han.

När Vänerbränsle gör upp affären med Grästorps värmeverk, får de betalt efter flisens värmevärde, i megawattimmar (MWh). I slutet av februari 2013 betalar Grästorps värmeverk 200-220 kr/MWh för skogsflis, beroende på flisens kvalitet och fuktighet.

Arbetet med flisterminalen är mycket bundet. Skogsflisen levereras från oktober till april-maj, Lennart Edvardsson kör den med traktor och en släpvagn som rymmer 50 m3, och det krävs tre lass varje eller vartannat dygn (750-1 050 m3/vecka) beroende på utomhustemperaturen, oavsett om det är vardag eller julhelg.

Varje vecka levereras 750-1 050 m3 flis till värmeverket.
– Jag är van, det bekommer mig inte. Om jag behöver ledigt har jag en kille med skopbil som jag kan hyra in, eller så kan jag anlita Farmartjänst, där jag är med, säger Lennart Edvardsson.

För en liten leverantör är det viktigt att kunna erbjuda leveranssäkerhet.

– Man måste vara lite bättre, kunna ställa upp när som helst på dygnet om det behövs.

Närhet är viktigt
Närheten till köparen är också viktig för den som ska göra den här sortens affärer, säger Lennart Edvardsson.

– Värmeverket vill ha en lokal entreprenör, och virkesleverantörerna är också nöjda med att hitta ett ställe nära användaren dit de kan leverera brännveden. De stora bolagen har oftast inga egna terminaler, utan hyr in sig.

Sett ur energisynpunkt är det också viktigt med närhet, påpekar han. Man måste hålla nere transporterna, så att man inte offrar energi på att transportera energi.

Men det var en tillfällighet att han startade med sin flisterminal. Lennart Edvardsson odlar även salix, och ingår i en odlarförening som fick börja sälja salixflis till Grästorp efter en proveldning som lyckats bra. Södra skogsägarna hade då energiskogs-kontraktet med Grästorps värmeverk, och Lennart Edvardsson erbjöd sig att ta hand om virket som skulle dit, ett erbjudande som Södra tackade ja till. Det blev början till flisterminalen.

– För fyra år sedan hade jag eget kontrakt med Grästorp i ett år. Det skedde plötsligt sedan jag råkat komma över en stor mängd energived till ett bra pris, och då började det ringa små skogsägare till mig från alla håll och ville sälja ved. Fortfarande är det så att om det står nån hemma och klyver ved, och har en stock som är för stor, då kör de hit den, säger Lennart Edvardsson.

Köpare på lokal marknad
Det finns också skogsägare som har kommit på att de kan tjäna på att ta hand om energiveden själva, och som därför har börjat sälja den till Lennart Edvardsson i stället för att låta den följa med i ett avverkningsuppdrag.

– Jag är köparen på denna lokala marknad. Eftersom skogsägarna får lite mer betalt av mig än av de stora virkesentreprenörerna, så tar de undan brännveden. Särskilt de som redan tar undan pannved och säljer i säckar på bensinmacken.

Energiveden från de små, lokala skogsägarna säljer Lennart Edvardsson vidare i flisad form till en kycklingfarmare och en skrothandlare.

– De affärerna tjänar jag lite mindre på. Men det ger goodwill att ta emot energived från lokala skogsägare och jag vill behålla de lokala vedleverantörerna, säger han.

Se även

Grästorps Värmeverk
Köper även små flislass

Omräkningstal
Omräkningstal mellan mängd, volym och energi

 

 

 

Bookmark and Share
Senast uppdaterad: 2013-08-12
Skriv ut
6684877