2013-02-08 ”Skogsbränslebranschen är ologisk”
– Det är dyrare för mig att köpa energived än för en stor virkesentreprenör som Södra. De köper in rotposter i stora kvantiteter och får skogsbränslet liksom ”på köpet”. Jag får också mer netto om jag jobbar åt Södra än om jag köper ved av Södra och flisar och säljer vidare, säger Lennart Edvardsson. Ytterligare en orsak till att han vill slippa ha kontrakt direkt med en användare, är att han tycker branschen är svår och ologisk. – När massaindustrin och sågverken går dåligt, behöver de mindre råvara och avverkningen avstannar. Då borde priset för energived öka, eftersom fjärrvärmeverken fortfarande efterfrågar bränsle, men det gör det inte! Det är helt ologiskt! I stället vill värmeverken ”ha tillbaka” det de tidigare har förlorat om det har varit en kall vinter – det enda som direkt driver upp priserna på energived är stark kyla tidigt på vintersäsongen, säger Lennart Edvardsson. Svårt sätta pris – Priserna ändras så snabbt, och man vill ju inte köpa på sig för mycket till ett för högt pris så att man inte kan sälja vidare med förtjänst. Virkesaffärerna har blivit som ett spel. Det är nästan omöjligt att hänga med. Alla vet att omräkningsfaktorn 2 fortfarande gäller för energiutbyte, och att 1 m3 fub av energivedssortimentet 50/90 blir i genomsnitt 2,6 m3 flis. Ändå försöker många tjäna så mycket som möjligt genom klipp och fräcka affärer. Det var mer fasta regler förut. Han vet precis när det vände. – Det var i mars 2001. Då steg plötsligt priset på energived från 95 kr till 200 kr/m3 fub. Alla sålde dig de kunde få bäst betalt, och de ringde från Grästorps värmeverk och bad mig köpa in allt jag kunde få tag i.
Mest stamved från lövträd – Hit kommer allt det som sågindustrin inte vill ha, och det som inte går till pappersmassa, mest stamved från lövträd som al, asp, ask och sälg. Ibland kommer också någon gran med röta. Lennart Edvardsson ser sedan till att veden flisas. Det gör en entreprenör med flismaskin som kör runt i trakten och flisar på uppdrag. Flismaskinen klarar 200-300 m3 i timmen, han kommer till Puckgården ungefär en gång i månaden under vinterhalvåret och kostar i februari 2013 42 kr/m3 fub. Flisningen betalas av Vänerbränsle.
Betalt per kubikmeter Kontrakten skrivs på ett år, från sista juli till sista juni nästa år. Under den tiden levererar han 10 000-12 000 kubikmeter flis, vilket ger honom en ersättning på 200 000-240 000 kr. Från detta ska han dra av kostnad för drivmedel och underhåll av traktor och vagn. – Jag är nöjd med den ersättningen. Man kan inte få mer i ett sånt här läge. Alla i skogen är pressade, från skogsägare till åkare, säger han. När Vänerbränsle gör upp affären med Grästorps värmeverk, får de betalt efter flisens värmevärde, i megawattimmar (MWh). I slutet av februari 2013 betalar Grästorps värmeverk 200-220 kr/MWh för skogsflis, beroende på flisens kvalitet och fuktighet. Arbetet med flisterminalen är mycket bundet. Skogsflisen levereras från oktober till april-maj, Lennart Edvardsson kör den med traktor och en släpvagn som rymmer 50 m3, och det krävs tre lass varje eller vartannat dygn (750-1 050 m3/vecka) beroende på utomhustemperaturen, oavsett om det är vardag eller julhelg.
För en liten leverantör är det viktigt att kunna erbjuda leveranssäkerhet. – Man måste vara lite bättre, kunna ställa upp när som helst på dygnet om det behövs. Närhet är viktigt – Värmeverket vill ha en lokal entreprenör, och virkesleverantörerna är också nöjda med att hitta ett ställe nära användaren dit de kan leverera brännveden. De stora bolagen har oftast inga egna terminaler, utan hyr in sig. Sett ur energisynpunkt är det också viktigt med närhet, påpekar han. Man måste hålla nere transporterna, så att man inte offrar energi på att transportera energi. Men det var en tillfällighet att han startade med sin flisterminal. Lennart Edvardsson odlar även salix, och ingår i en odlarförening som fick börja sälja salixflis till Grästorp efter en proveldning som lyckats bra. Södra skogsägarna hade då energiskogs-kontraktet med Grästorps värmeverk, och Lennart Edvardsson erbjöd sig att ta hand om virket som skulle dit, ett erbjudande som Södra tackade ja till. Det blev början till flisterminalen. – För fyra år sedan hade jag eget kontrakt med Grästorp i ett år. Det skedde plötsligt sedan jag råkat komma över en stor mängd energived till ett bra pris, och då började det ringa små skogsägare till mig från alla håll och ville sälja ved. Fortfarande är det så att om det står nån hemma och klyver ved, och har en stock som är för stor, då kör de hit den, säger Lennart Edvardsson. Köpare på lokal marknad – Jag är köparen på denna lokala marknad. Eftersom skogsägarna får lite mer betalt av mig än av de stora virkesentreprenörerna, så tar de undan brännveden. Särskilt de som redan tar undan pannved och säljer i säckar på bensinmacken. Energiveden från de små, lokala skogsägarna säljer Lennart Edvardsson vidare i flisad form till en kycklingfarmare och en skrothandlare. – De affärerna tjänar jag lite mindre på. Men det ger goodwill att ta emot energived från lokala skogsägare och jag vill behålla de lokala vedleverantörerna, säger han. |
Se ävenGrästorps Värmeverk Omräkningstal
|