2013-03-10

Närvärme ger mervärde från skogen

Förädling av den egna råvaran – skogen – ger företaget Sollerö timmer flera ben att stå på. Sedan 2010 säljer man färdig värme från egenproducerad flis.

"Den som levererar flisen också ska ha nattjouren på pannan". Med 20 års erfarenhet av pannskötsel vet Håkan Duhlbo hur viktig bränslekvaliteten är för driftsäkerheten.

– Hundra hektar skog går inte att leva på om du inte kan förädla den hela vägen. Att bygga timmerhus ger betydligt mer än att sälja skogen på rot. Säljer man flis får man kanske tio kronor per kubik, att själv elda upp flisen och sälja kilowatt-timmar ger bättre betalt, säger Håkan Duhlbo på Sollerö timmer.

Skogen står i centrum på hemgården på Sollerön söder om Mora, men verksamheten inom företaget Sollerö timmer, där tre bröder arbetar, är bred. Timmerhusbyggen kombineras med entreprenad som snöröjning, markarbeten och skogsröjning – och med pannskötsel.

Lång erfarenhet

Sollerö timmer har 20 års erfarenhet av fliseldning i större skala, och skötte som mest driften vid tio anläggningar runt om i bygden. Någon egen panna ägde man dock inte förrän kommunen fattade beslut om att byta ut oljeeldningen i Sollerö skola. Valet föll på Sollerö timmers lösning med lokalproducerade flisvärme.

2010 startade Sollerö timmer upp den egna närvärmeanläggningen som idag värmer skolan, det före detta kommunhuset och två privata affärsfastigheter i centrala Sollerön.

Sollerö skola förbukade 30 m3 olja/år. Nu värms lokalerna istället med skogsflis från bygden.

Egen flis ger säkrare värmeleveranser

På gården finns flera taktäckta flislager där Sollerö timmer kan blanda sig egen bränslemix.

Egen hugg för småskalig flisning

Då och då tar man också på sig enklare röjningsuppdrag.

– Men vi har ingen skördare utan utför bara mindre, manuella röjningar. Som mest handlar det om en eller ett par hektar. I princip innebär det att vi byter arbete mot virke.

Mindre partier ved flisas med  traktor-driven hugg.

Sollerö timmer har en egen traktordriven skivhugg – en bondevariant. Huggen, som kostat ungefär 100 000 kronor, har begränsad kapacitet och flisar upp cirka 10-20 kubikmeter i timmen beroende på råvara. Huggen används för att flisa mindre partier under vår, sommar och höst. Inför vintern lejer man in en större flisare som tar hand om de inköpta högarna direkt ute i skogen. Flisen tranporteras sedan hem till gården, och klarar att lagras under vintermånaderna utan att mögla.

Egenbyggt ”containersystem” för flisen

Den egenkonstruerade vagnen fungerar både för flistransport till och från gården och som flislager i panncentralen.

Sollerö timmer arrenderar mark av kommunen, och har byggt närvärmecentralen i direkt anslutning till skolans gamla gymnastiksal. Eftersom anläggningen ligger mitt i samhället var man tvungen att hitta ett flishanteringssystem som inte krävde att stora flishögar utanför bygganden. En nedgrävd tippficka fungerade inte på grund av den bergiga marken. Lösningen bygger på samma princip som de självmatande containrar som finns för lastbilar.

–Vi har ingen lastbil men vi har en traktor, så vi byggde helt enkelt en traktorvagn, säger Håkan Duhlbo.

Vagnen, som har två skrapor i botten, rymmer 20 kubikmeter flis och fungerar i praktiken både som flislager i panncentralen och för själva transporten dit. När flisen behöver fyllas kopplas vagnen till traktorn och kör de få kilometrarna till flislagret på gården. Lösningen fungerar bra tack vara att transportavstånden är så korta.

Flisen skruvas till pannan

När vagnen är parkerad i centralen matas flisen automatiskt ner i den skruvtransportör som leder vidare mot pannsystemet. Transportören är så pass lång att flisen i skruven räcker under den timme det tar att fylla upp vagnen.

– I teorin ska pannan kunna stoppa i sig ett lass per dygn, men vi har ännu inte utnyttjat pannans hela kapacitet och i dagsläget fyller vi mellan en och tre gånger i veckan.


Flisen förbränns i en biobrännare kopplad till den finska pannan, en Arimax på 500 kW.

Lättskött pannsystem

– Jag visste ungefär vilken panna jag ville ha. Den skulle klara flis med en fukthalt mellan 20-40 procent och systemet måste vara lättarbetat och kräva litet underhåll.

Panncentralen är byggd för att klara framtida behov. Närmast porten syns flisvagnen. Hitanför den står pannan med biobrännaren samt den oljepanna som används vid service och topplast.

Anläggningen levererades som helhetslösning av Swebo. Pannan är större än vad som krävs, då man byggt för kommande behov, och idag utnyttjas ungefär 300 av de 500 kW:en . Byggnaden är också stor nog att i framtiden kunna rymma såväl en extra panna som ytterligare en specialbyggd flisvagn.

En ackumulatortank är installerad för att kunna köra pannan året om. Alternativet vore annars att köra reservpannan på olja sommartid. Ackumulatortankens kapacitet räcker också till för att upprätthålla värmeleveranserna vid service och sotning av pannan.

–Tänds oljepannan kan man lätt förlora en månads förtjänst, så en ackumulatortank är verkligen en god investering.

Långt avtal

Grundplåten för investeringen är avtalet med Mora kommun. Kommunen har tagit beslut om att olja skall bort som värmekälla i kommunens fastigheter – Sollerö skola förbrukade 30 m3 olja / år.

Tack vare korta avstånd går inte mycket värme förlorad i kulverten mellan panncentral och slutkund.

En kort kulvert av förbinder panncentralen med skolans huvudbyggnad. Avstånden är nästan lika korta till Sollerö timmers övriga värmekunder, det gamla kommunhuset ligger till exempel bara 200 meter söder om centralen.

De kort avstånden gör att värmeförlusten i kulverten är liten, men kostnaden för att lägga kulvert blir å andra sidan förhållandevis hög på Sollerön eftersom man måste spränga bort berg för att få ner pex-rören på rätt djup.

Bara ett stenkast från panncentralen ligger Sollerö kyrka, en potentiell kund som Sollerö timmer gärna skulle förse med färdig värme.

Den närliggande kyrkan blir förhoppningsvis värmekund i framtiden.

Se även

Fakta om Sollerö timmers närvärmeanläggning