Göra affärer med närvärme

Byar där bebyggelsen ligger tätt samlad kan passa för närvärme.

Att producera värme kan vara ett sätt att förädla sin egen skogsråvara, och därmed få bättre betalt. Att sälja värme till andra – satsa på närvärme – kan också ge företaget ett extra ben att stå på och skapa arbetstillfällen i bygden.

I stora städer och orter finns idag en väl utbyggd fjärrvärme. Stora  energibolag som Eon, Fortum och Vattenfall är då ofta aktörer, även om huvuddelen av fjärrvärmen produceras av kommunala bolag. På små orter räcker det med mindre värmelösningar, och det finns tusentals små orter som saknar fjärr- eller närvärme. Det finns alltså stora möjligheter att göra närvärme-affärer.

Eget bränsle ökar lönsamheten 

Ett typiskt närvärmeverk drivs av ett byalag eller en grupp lant- eller skogsbrukare. Kunderna är skolor, ålderdomshem, kyrkor och flerbostadsfastigheter som förbrukar mycket värme, men även enfamiljshus som ligger nära panncentralen.

Större värmeförbrukare som kyrkor och skolor är ofta intresserade av att koppla in sig på ett närvärmenät.

Bränslet är oftast lokalt producerat, för korta transporter ger bäst ekonomi i ett närvärmeprojekt. Tillgång till bränsle från egen skog ökar möjligheterna till en lönsam närvärmesatsning.

Länsstyrelsen i Dalarna har analyserat närvärmesituationen i sitt län, och tittat på hinder och möjligheter för etablering av närvärme. Rapporten visar bland annat att lokal samverkan är viktig. Bakom ett lyckat närvärmeprojekt finns ofta engagerade och drivande initiativtagare med gott förtroende i bygden.


Fem steg till närvärme

  • Undersök den lokala marknaden. Hur många i grannskapet är intresserade av att ansluta sig till ett närvärmenät? Värmebehovet bör vara stort och kulvertnäten korta om ett närvärmeverk ska löna sig.
  • Vässa argumenten gentemot de möjliga kunderna. Marknadsför att närvärme är enkelt, bekvämt, lokalt och förnybart.
  • Gör en förstudie för att få koll på förutsättningarna. Samla in kunskap. Utnyttja alla goda exempel som finns (till exempel på Bioenergiportalen). Att göra studiebesök är ett bra sätt att ta del av andras erfarenheter.
  • I projekteringsfasen fattas beslut om teknikval, och det är där det är dags att bilda bolag, förening eller liknande. Nu utarbetas underlag för ev upphandling, offerter från leverantörer granskas, avtal skrivs med värmeköpare och bränsleleverantörer, bygglovsansökan görs osv.
  • Byggnation och driftsättning.

Närvärme är fjärrvärme

 fast i liten skala. I stället för att varje fastighetsägare i ett mindre samhälle har sin egen värmelösning levereras värmen från en gemensam panncentral. Från centralen går varmt vatten i kulvertrör ut till fastigheterna. Det svalare returvattnet går sedan tillbaka till närvärmeverket och värms på nytt.

  

Goda exempel

Närvärme ger mervärde från skogen  (Reportage på Bioenergiportalen)

Närvärme i Fole en bisyssla
(Reportage på Bioenergiportalen)

Bygdens flis blir biovärme i Dalarna (Reportage på Bioenergiportalen)

Närvärme i Dalarna (pdf)
Broschyr från LRF

Närvärme - goda exempel i Skåne (pdf)
Broschyr från LRF

 

Litteratur

Närvärme - en resurs i energiomställningen (pdf)
Rapport, Länsstyrelsen i Dalarna (2011)

Närvärme med gemensam fliseldad värmecentral (pdf)
Informationshäfte, LRF

Nya grepp för lönsam närvärme (pdf)
Artikel i specialtidningen Bioenergi i Lantbruket (2009) 

Bookmark and Share
Senast uppdaterad: 2013-06-26
Skriv ut
7974327